Riksbankens finansiella resultat och kapital påverkas av högre räntor

Sammanfattning

Till rapportens startsida
Riksbankens finansiella resultat och kapital påverkas av högre räntor

Sammanfattning

Coronapandemin ledde till att stora delar av samhället stängdes ner och skapade därmed en mycket osäker framtid för både hushåll och företag. I ett sådant läge kan centralbanker och andra myndigheter behöva ta över en del av de finansiella risker som privata aktörer inte vill, kan eller vågar ta, i syfte att bidra till att samhällsekonomin fortsätter att fungera väl. Riksbanken beslutade bland annat att köpa värdepapper i svenska kronor till stora belopp, vilket bidrog till att de långfristiga räntorna blev lägre och att olika marknaders funktionssätt förbättrades. Riksbankens bedömning är att värdepappersköpen har gett stöd åt svensk ekonomi, upprätthållit förtroendet för inflationsmålet och gjorde det lättare att få tillgång till krediter och likviditet i osäkra tider.

Direktionen tog besluten om värdepappersköp väl medveten om att det ökade risken för att Riksbanken skulle göra finansiella förluster i framtiden. I och med att marknadsräntorna stigit snabbt den senaste tiden har marknadsvärdet på Riksbankens värdepappersinnehav sjunkit kraftigt och detta har också lett till stora värdeförluster hittills i år, om än orealiserade.

Vi konstaterar att den senaste tidens snabbt stigande räntor innebär att Riksbanken i år sannolikt kommer att redovisa en stor förlust. Vi diskuterar hur olika bokföringsprinciper påverkar när i tiden dessa förluster kommer att påverka det redovisade resultatet. För Riksbankens del kan det mesta av förlusterna vid en ränteuppgång redovisas redan i år. Vi visar ett exempel på ett scenario där Riksbanken redovisar en förlust på 65 miljarder kronor 2022, vilket drar ner det egna kapitalet till låga nivåer. Även om ränteuppgången slår hårt på resultatet i år så är det sannolikt att de redovisade resultaten för kommande år blir positiva igen.

Målet med Riksbankens tillgångsköp är inte att skapa vinster för Riksbanken. För att utvärdera om Riksbankens värdepappersköp varit framgångsrika behöver vi se till de sammantagna effekterna på hela den svenska ekonomin, inte bara Riksbankens finansiella resultat. Genom ett enkelt räkneexempel konstaterar vi att värdepappersköpens positiva följdeffekter på enbart de offentliga finanserna kan handla om i storleksordningen 70 miljarder kronor extra i kassan för staten och kommunerna. De breda fördelarna för svensk ekonomi av värdepappersköpen bör därför överväga den nackdel som Riksbankens förväntade finansiella förluster utgör.

Publicerad: 4 juli 2022

Författare: David Kjellberg och Magnus Åhl[1] Författarna tackar Jan Alsterlind, Heidi Elmér, Mattias Erlandsson, Henrik Gardholm, Åsa Olli Segendorf, Marianne Sterner, Anders Vredin och Per Åsberg-Sommar för värdefulla synpunkter på innehållet. De vill även rikta ett särskilt tack till Jesper Hansson och Ingvar Strid vid Riksbankens avdelning för penningpolitik för hjälp med räkneexempel för effekter på offentliga finanser och samhällsekonomin. , verksamma vid Riksbankens avdelning för marknader.