En förbättrad transparens bidrar till ekonomisk utveckling och minskar riskerna för finansiella kriser. Arbetet med att ta fram bättre transparenskrav har pågått under en lång tid. Riksbanken har till exempel länge förespråkat högre transparenskrav på de svenska storbankerna avseende olika finansiella risker. Riksbanken har haft en drivande roll i denna utveckling mot ökad transparens och harmonisering av finansiell information. Ett av Riksbankens verktyg har varit rekommendationer riktade till bankerna i det svenska finansiella systemet genom rapporten Finansiell stabilitet.^[18] Se Finansiell stabilitetsrapport 2012:1. Ett riskområde där Riksbanken tidigt gav rekommendationer var likviditetsrisker och där Riksbanken beskrev hur väl de svenska storbankerna uppfyllde likviditetsmått. Ett annat område är problemlån där Riksbanken har tryckt på att transparensen bör öka för att investerare bättre ska kunna förstå riskerna och kvaliteten i bankernas låneportföljer.^[19] Se O. Fredriksson och N. Frykström (2019), ”Problemlån och deras effekter på banker och finansiell stabilitet”, Ekonomisk kommentar, mars, Sveriges riksbank.

Ett aktuellt område där Riksbanken vill se en förbättrad transparens är inom klimatrelaterade risker. Det är viktigt att banker redovisar sina exponeringar mot klimatrisker.^[20] Se Finansiell stabilitetsrapport 2022:1. Innan en ny reglering har kommit på plats för klimatrelaterade risker är därför frivillig transparens ett första steg. För att kunna hantera klimatrelaterade risker på ett effektivt sätt måste myndigheter och internationella organisationer samarbeta för att få fram enhetliga standardiserade ramverk och öka transparensen.

Även banker har en viktig roll i detta arbete. De bör vara proaktiva och redan i dag vara så transparenta som möjligt. Ett effektivt transparensramverk främjar klimatomställningen och kan på sikt möjliggöra bättre och mer gröna investeringar. De svenska storbankerna tar fram hållbarhetsrapporter och är på väg i rätt riktning men mer kan göras. Det gäller exempelvis information kring klimatavtryck och så kallade scope 3-utsläpp^[21] Växthusgasutsläpp mäts på olika sätt. Scope 1 omfattar direkta utsläpp, scope 2 indirekta utsläpp och scope 3 är indirekta utsläpp som inte ingår i scope 2. För ett fondbolag innebär scope 3 till exempel utsläpp relaterade till de bolag som en fond investerar i. samt relaterade nyckeltal som kan användas för att bedöma framsteg mot uppsatta mål. Även om de nya hållbarhetsstandarder som är på väg ännu inte är helt utvecklade bör bankerna eftersträva att informera så gott det går. När ramverken har kommit på plats och mer data finns tillgängliga kan transparensen sedan fortsätta att förbättras. Förbättrad klimattransparens ska i det här skedet ses som ett komplement till reglering och specifika krav. En förbättrad transparens leder också till att bankerna får incitament att inte ta för stora risker och sannolikheten minskar för att stress i en del av banksystemet ska spridas till andra delar.