Det är nödvändigt att det finansiella systemet är transparent för att investerare ska kunna skaffa information om underliggande risker. Under den globala finanskrisen blev det dock tydligt att det fanns problem med bristande transparens. Många banker fick under finanskrisen likviditetsbrist och investerare kunde inte bedöma vilka banker som hade stora betalningsproblem. Eftersom bankerna har betydande kopplingar till varandra medförde detta förtroendeproblem och bidrog till stress i det finansiella systemet. Baselkommittén genomförde därför stora revideringar av transparenskraven efter finanskrisen.

I det finansiella systemet uppstår nya risker som investerare och andra intressenter behöver förstå allteftersom. Klimatförändringarna är en källa till sådana risker. För att kunna mäta och hantera de klimatrelaterade riskerna på ett effektivt sätt måste myndigheter och internationella organisationer samarbeta, ta fram enhetliga standardiserade ramverk och öka transparensen. Även bankerna spelar en stor roll i detta arbete och behöver förbättra sin transparens kring klimatrelaterade risker. En förbättrad transparens kan dessutom bidra till ekonomisk utveckling och minska risken för finansiella kriser.

Författare: Niklas Frykström^[1] Tack till David Forsman, Mattias Hector och Camilla Ferenius för värdefulla synpunkter. De åsikter som framförs i Ekonomiska kommentarer representerar författarnas egna uppfattningar och ska inte tas som uttryck för Riksbankens syn i berörda frågor. , verksam vid Riksbankens avdelning för
finansiell stabilitet.