Riksbankens Klimatrapport 2023

Riksbankens arbete på hållbarhetsområdet

Till rapportens startsida
Riksbankens arbete på hållbarhetsområdet

Klimatrelaterade risker kan påverka penningpolitiken

Publicerad: 25 januari 2023

Klimatförändringarna skapar nya risker som påverkar både priser och produktion. Det påverkar Riksbankens möjligheter att uppfylla sitt mandat och därför behöver Riksbanken skaffa sig kunskaper om hur dessa risker påverkar ekonomin. Det handlar dels om fysiska risker i form av extrema väderförhållanden som till exempel orkaner, kraftiga skyfall och stigande havsnivåer. Dels om omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi, vilken innebär olika omställningsrisker, exempelvis när skatter på koldioxidutsläpp och priser på utsläppsrätter höjs eller när konsumtionsmönster ändras.

En annan typ av risk är tippningspunkter i olika ekosystem, det vill säga kritiska punkter som när de passeras påskyndar ytterligare klimatförändringar. När väl en tippningspunkt har passerats så kan förändringarna i ekosystemen bli oåterkalleliga. Regnskogen i Amazonas, polarisen i Arktis och permafrosten i Sibirien är exempel på ekosystem där tippningspunkter kan komma att passeras. Om det sker får det bland annat konsekvenser för fysiska risker och omställningsrisker, som blir mer svårhanterliga.

Hur klimatomställningen mer specifikt kan påverka inflationen, men också ekonomin mer generellt, diskuterades i en Ekonomisk kommentar under 2022.[5] M. Apel (2022), Hur påverkar klimatomställningen inflationen? Ekonomiska kommentarer, nr. 13, Sveriges riksbank. Se även M. Angeli, et al. (2022), Climate change: possible macroeconomic implications, Bank of England Quarterly Bulletin Q4 2022. I omställningen mot ny och hållbar energi kan det uppstå negativa effekter på utbudet när koldioxidintensiv teknik avvecklas. Energipriserna kan därför inledningsvis stiga. Ökade investeringar i ny teknik ger allteftersom positiva effekter på efterfrågan och när den nya tekniken tas i bruk påverkar det också utbudet positivt.

Hur mycket inflationen påverkas beror bland annat på hur penningpolitiken reagerar. En utmaning kan vara att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet utan att produktion och sysselsättning blir för låga. Den inflation som följer av höga energipriser kan vara övergående. Men ju längre tid som inflationen är hög, desto större är risken att den påverkar förväntningarna långsiktigt, och desto svårare blir det att få ned inflationen utan stora kostnader i termer av produktion och sysselsättning. Penningpolitiken kan därför komma att ställas inför svåra avvägningar.

I två pågående projekt studerar Riksbanken dels hur väderförändringar kan påverka variationerna i priser och produktion i Sverige, dels hur penningpolitiken bör reagera på kraftigt stigande energipriser. I det första projektet används historiska väderdata för att studera sambanden mellan temperatur, priser och produktion. I det andra projektet analyseras hur olika penningpolitiska strategier kan påverka inflationen och den ekonomiska utvecklingen i en miljö med kraftigt stigande energipriser, som exempelvis kan bero på omställningsrisker.

Stigande energipriser, inflation och penningpolitik

Rysslands invasion av Ukraina, störningar i den globala ekonomin som uppstod under pandemin och nya pandemirelaterade restriktioner i Kina bidrog till att priserna steg såväl på energi som på olika insatsvaror och livsmedel under 2022. En stor del av dessa kostnadsökningar förde företagen över till konsumenterna, vilket bidrog till att konsumentpriserna steg snabbt under året. Spridningseffekterna till övriga priser blev dessutom större än förväntat. Sedan uppgången i energipriserna blev tydlig i slutet av 2021 har Riksbanken betonat att det kommer att bli svårt att förutsäga hur varaktig inflationsuppgången blir.

De höga gas- och oljepriserna i Europa under året kan inte förklaras av den gröna omställningen, utan prisökningarna beror i första hand på effekter från Rysslands invasion av Ukraina. Dock kommer omställningen till en fossilfri ekonomi sannolikt att spela en större roll för energipriserna framöver, även om effekterna är mycket osäkra.[6] Se F. Panetta (2022), Greener and cheaper: could the transition away from fossil fuels generate a divine coincidence? tal, Italienska bankföreningen, Rom 16 november 2022. Till exempel kommer omställningen att få effekter på både efterfrågan och utbudet av fossila bränslen, med osäkra effekter på priserna. Dessutom är kostnaden och tillgången på förnybar energi osäker, vilket påverkar möjligheterna att substituera bort fossila bränslen. Omställningen behöver dock inte nödvändigtvis innebära en ihållande högre inflation. Mycket kommer att bero på den politik som genomförs för att ställa om från fossila energikällor till grön energi.[7] Se även I. Heemskerk, C. Nerlich och M. Parker (2022), Turning down the heat: how the green transition supports price stability, The ECB Blog, 9 november 2022.

Hur den gröna omställningen påverkar inflationen beror också på penningpolitikens utformning, som bland annat påverkar företagens och hushållens inflationsförväntningar. Om en hög inflation till följd av omställningen skulle bita sig fast i pris- och lönebildningen blir perioden med hög inflation längre och penningpolitiken kan behöva stramas åt mer. Riksbanken bevakar löpande pris- och lönebildningen och anpassar penningpolitiken så att inflationen hamnar nära målet. Att snabbt få ned inflationen är viktigt eftersom en hög och varierande inflation försvårar planeringen av ekonomiska beslut för hushåll och företag och kan dämpa investeringsviljan och tillväxten.