Oberoende som förutsätter möjlighet att utvärdera
Publicerad: 7 april 2022
Sedan 1999 leds Riksbanken av en direktion som består av sex heltidsanställda ledamöter, utsedda av riksbanksfullmäktige för en period om fem eller sex år. De penningpolitiska besluten fattas av direktionen genom majoritetsomröstning där riksbankschefen har utslagsröst, men varje ledamot har ett individuellt ansvar.[4] I den nya riksbankslagen ändras antalet ledamöter till 5. Detta medför att alla ledamöter har samma vikt och att riksbankschefen inte behöver använda sin utslagsröst. Riksbankens självständiga roll gentemot Sveriges riksdag gör det extra viktigt att det finns möjlighet att utvärdera och följa upp penningpolitiken.[5] Riksbankens starka oberoende och handlingsfrihet diskuteras till exempel i ett tal av Skingsley (2021). Om kommunikationen kring penningpolitiken är transparent, saklig, begriplig och aktuell blir det lättare för ekonomins aktörer att fatta bra ekonomiska beslut och penningpolitiken blir också lättare att utvärdera.[6] Se även Riksbankens kommunikationspolicy. Det penningpolitiska beslutet offentliggörs normalt dagen efter det formella beslutsmötet. Samtidigt publiceras en penningpolitisk rapport som sammanfattar det underlag som ligger till grund för beslutet. Vid behov publiceras även protokollsbilagor med ytterligare detaljer kring de beslutade åtgärderna.[7] Vid extrainsatta möten, eller vid per capsulam beslut, publiceras oftast bara protokollsbilagor. När det penningpolitiska beslutet offentliggörs publiceras också ett pressmeddelande som kort redogör för och motiverar beslutet. Pressmeddelandet inkluderar också eventuella reservationer från direktionsledamöter och motiven bakom dessa. Riksbanken håller presskonferens där journalister kan ställa frågor till riksbankschefen och under dagen genomförs normalt också chattar där allmänheten kan ställa frågor till riksbankschefen. Cirka tio dagar efter ett penningpolitiskt möte publiceras ett protokoll där det framgår hur var och en av ledamöterna resonerade när beslutet fattades. I protokollet blir det tydligare om och i så fall på vilket sätt ledamöternas åsikter skiljer sig åt. När protokollet är publicerat kan ledamöterna också offentligt ge uttryck för sina egna ståndpunkter kring beslutet. På så sätt tydliggörs deras individuella ansvar vilket också underlättar en utvärdering av penningpolitiken.
Penningpolitiken utvärderas kontinuerligt.[8] Prognoserna utvärderas löpande av Riksbanken för att se hur pass väl de lyckas fånga den ekonomiska utvecklingen. När det gäller hela Riksbankens förvaltning granskas den av Riksrevisionsverket varje år, med årsredovisningen som underlag. Riksdagens finansutskott granskar och utvärderar varje år den penningpolitik som Riksbanken fört under de närmast föregående åren. Tre gånger per år genomför utskottet öppna utfrågningar om den förda penningpolitiken och i samband med en av dessa publicerar Riksbanken ett särskilt underlag.[9] Se Riksbankens årliga publikation Redogörelse för penningpolitiken. Finansutskottet utser också externa utvärderare ungefär vart femte år.
Ekonomisk kommentar
NR 3 2022, 7 april
Ladda ner PDF