Vägen till ett penningpolitiskt beslut

Sammanfattning

Till rapportens startsida
Vägen till ett penningpolitiskt beslut

Sammanfattning

Publicerad: 7 april 2022

I normalfallet fattar Riksbankens direktion fem penningpolitiska beslut per år och den penningpolitiska beredningsprocessen pågår i cirka fem veckor. Beredningen kan grovt delas in i fyra steg. Fasen innan avdelningen för penningpolitik (APP) presenterar underlaget för direktionen, själva mötena med direktionen i den penningpolitiska beredningsgruppen (PBG), fasen efter dessa möten och slutligen det penningpolitiska beslutsmötet och kommunikationen i samband med det. Den här ekonomiska kommentaren beskriver översiktligt hur processen för att ta fram det penningpolitiska beslutsunderlaget går till.

Beredningsprocessen är strukturerad men behöver samtidigt vara flexibel. Kommentaren beskriver också hur coronakrisen testat just flexibiliteten - Riksbankens beredskap och förmåga att agera snabbt och på flera olika sätt. Det har varit nödvändigt att tänka i nya banor, inte bara vad gäller arbetsmetoder och beslutsprocesser men också när det gäller åtgärder. Fokus har legat på att förstå utvecklingen i realtid och reagera med lämpliga, men i vissa fall oprövade, verktyg för att åtgärda akuta problem i ekonomin. Krishanteringen under pandemin innebar sammantaget att det i Riksbankens beslutsprocesser behövdes ett ännu tätare samarbete mellan avdelningen för penningpolitik, avdelningen för finansiell stabilitet, avdelningen för marknader och även avdelningen för betalningar.

Efter det mycket turbulenta 2020 är hanteringen av pandemins konsekvenser nu snarare en del i det normala, löpande arbetet på Riksbanken. Strukturen för beredningsprocessen är i stort sett densamma nu som före krisen men innehållet i beredningen är förändrat på flera sätt, bland annat till följd av Riksbankens omfattande innehav av värdepapper. Penningpolitiken möter ständigt nya utmaningar och det kommer även fortsättningsvis att vara viktigt att processen är flexibel och bidrar till Riksbankens förmåga att agera snabbt och på olika sätt.

Författare: Maria Sjödin[1] Tack Björn Andersson, Meredith Beechey Österholm, Vesna Corbo, Charlotta Edler, Mattias Erlandsson, Jesper Hansson, Jens Iversen, Peter Kaplan, Stefan Laséen, Åsa Olli Segendorf, Marianne Sterner och Anders Vredin för värdefulla synpunkter. , verksam vid Riksbankens avdelning för penningpolitik.