Efter det mycket turbulenta 2020 är pandemins konsekvenser nu snarare en del i det normala, löpande arbetet på Riksbanken. I takt med att läget stabiliserades blev prognosarbetet under 2021 också mer sedvanligt och perspektivet mer framåtblickande. Strukturen för beredningsprocessen har i många avseenden återgått till hur den såg ut före krisen, till exempel vad gäller frekvensen på både formella och interna möten. Innehållet i beredningen är dock förändrat på flera sätt.

Vissa av krisåtgärderna som Riksbanken satte in under pandemin har fasats ut men de omfattande tillgångsköpen innebär att Riksbankens innehav av värdepapper är stort. Den penningpolitiska beredningsordningen på APP har därmed fått flera inslag som är nya jämfört med före krisen, med ett tätare samarbete med andra policyavdelningar. Analysen av hur penningpolitiken påverkar realekonomin och inflationen via de finansiella marknaderna fördjupades under krisen. Dessa analyser har nu blivit ett stående inslag i beslutsunderlaget inför de penningpolitiska besluten. Även de analysmetoder som arbetades fram under krisen, som att använda fler realtidsindikatorer i analysen av svensk ekonomi, är numera en del av beredningen. Användningen av Riksbankens kreditdatabas (KRITA) och statistiken för värdepappersinnehav (VINN) är exempel på hur den finansiella analysen har breddats.

På flera sätt har alltså krisberedskapen numera blivit en del av den ordinarie beslutsprocessen. Penningpolitiken möter ständigt nya utmaningar och det kommer även fortsättningsvis att vara viktigt att beredningen inför de penningpolitiska besluten är flexibel och bidrar till Riksbankens förmåga att agera snabbt och på olika sätt.