Eftersom det tar tid innan penningpolitiken får full effekt på inflationen och på ekonomin i stort är prognoser för den ekonomiska utvecklingen viktiga i beslutsfattandet. För att direktionen ska kunna fatta penningpolitiska beslut behöver de en bedömning av det aktuella ekonomiska läget, men också ett underlag med konjunktur- och inflationsutsikterna framöver samt hur dessa påverkas av penningpolitiken. ^[12] Hallsten och Tägström (2009) beskriver hur beslutsprocessen såg ut för 13 år sedan. Penningpolitikens uppgift, och därför också flera moment i beredningen, är i grunden desamma. Underlag för att direktionen ska kunna diskutera risker och osäkerhet och olika penningpolitiska alternativ är också centrala. I huvudsak är det avdelningen för penningpolitik (APP) som ansvarar för beredningen och arbetar fram underlaget inför det penningpolitiska beslutet, men med viktigt deltagande också från avdelningen för marknader (AFM) och avdelningen för finansiell stabilitet (AFS). I normalfallet pågår hela processen i cirka fem veckor och kan grovt delas in i fyra faser (se figur 1). Fasen innan APP presenterar underlaget för direktionen, själva mötena med direktionen i den penningpolitiska beredningsgruppen (PBG), fasen efter dessa möten och slutligen det penningpolitiska beslutsmötet och kommunikationen i samband med det.

Figur 1. Schematisk bild över den penningpolitiska processen