Majoritetens syn avspeglas i den penningpolitiska rapporten

Tjänstemän från APP fortsätter sitt arbete efter mötet i den penningpolitiska beredningsgruppen genom att följa upp eventuella beställningar från direktionen och arbetar fram ett förslag på prognoser och penningpolitik som man bedömer kommer att samla en majoritet i direktionen. Samtidigt arbetar man fram texter som sammanställs i ett första utkast av den penningpolitiska rapporten. En knapp vecka efter PBG-mötena redovisas rapportutkastet vid ett direktionsmöte där direktionen diskuterar hur prognoser och penningpolitik ska redovisas. Utkastet till den penningpolitiska rapporten bordläggs och det redaktionella arbetet fortsätter efter mötet. Texten justeras slutgiltigt först i samband med det penningpolitiska mötet eftersom det är först då som prognoserna och penningpolitiken fastställs.

Den penningpolitiska rapporten redogör för direktionens syn på konjunktur- och inflationsutsikterna och vilka överväganden som ligger till grund för det penningpolitiska beslutet. Riksbankens direktion består av ledamöter med olika bakgrund, erfarenheter och kunskaper för att besluten om penningpolitiken ska grundas i flera olika perspektiv på den ekonomiska utvecklingen. Detta innebär också att det kan förekomma olika uppfattningar om vad som är det vid tillfället mest lämpliga penningpolitiska beslutet.^[19] Ibland handlar det endast om nyansskillnader men andra gånger är det större variation inom direktionen i synen på till exempel hur inflationen och realekonomin kommer att utvecklas eller på riskbilden kring penningpolitiken. Även om det finns en enighet kring de ekonomiska utsikterna och prognoserna kan det alltså finnas olika åsikter om vad som är en väl avvägd penningpolitik. I de fall åsikterna skiljer sig åt inom direktionen är det majoritetens syn som återges i beslutet och i den penningpolitiska rapporten.

Rapporten syftar till att sammanfatta underlagen för de penningpolitiska besluten och sprida kunskap om de bedömningar som Riksbanken gör. Genom att publicera rapporterna vill Riksbanken underlätta för utomstående att följa, förstå och utvärdera penningpolitiken. Sedan 2007 publicerar Riksbanken en prognos för reporäntan, för att kommunicera vad man bedömer vara en väl avvägd penningpolitik under prognosperioden. I takt med att andra åtgärder vid sidan av reporäntan blivit viktiga har också dessa kommunicerats i större utsträckning i rapporten. När direktionen beslutat att använda andra penningpolitiska verktyg än styrräntan, till exempel värdepappersköp och olika typer av lånefaciliteter, har också särskilda protokollsbilagor med detaljer och överväganden kring dessa beslut publicerats.