Statistik och olika indikatorer som Riksbanken normalt sett förlitar sig på för att bedöma den ekonomiska utvecklingen publiceras en gång i månaden eller en gång i kvartalet och med en viss fördröjning. De svenska nationalräkenskaperna är ett exempel på statistik som publiceras med förhållandevis lång tidsfördröjning. Publiceringen sker ungefär 60 dagar efter kvartalets slut, vilket innebär att det första ordinarie BNP-utfallet för första kvartalet publiceras i slutet av maj. Riksbanken använder därför mer aktuell indikatorinformation, när den finns tillgänglig, i sina prognosmodeller för att bilda sig en uppfattning om till exempel BNP-tillväxten i nuläget.^[24] Se Andersson och den Reijer (2015) för beskrivning av hur så kallade nowcastmodeller använder information från indikatorer som är tillgängliga före utfallet på prognosvariabeln. När ekonomin hamnade i fritt fall i mars 2020 var också mycket av denna data alltför bakåtblickande och gav inte tillräckligt stöd för att fatta ekonomisk-politiska beslut. För att kunna bedöma nuläget och utvecklingen i närtid blev behovet av realtidsdata stort. För att skapa sig en bild av hur pandemin påverkade den svenska ekonomin utökade Riksbanken snabbt sin insamling och sammanställning av högfrekventa data, så kallade realtidsindikatorer.^[25] Se Ewertzh, Falk, Hesselman, Hull, Löf, Stigland och Tibblin (2020). Datainsamlingen skedde från andra myndigheter, från olika hemsidor på internet och i samarbete med olika kommersiella dataleverantörer som redan tidigare samlat in och sammanställt realtidsindikatorer. För beslutsfattandet var det också centralt att kunna analysera utvecklingen på de finansiella marknaderna, och nya typer av detaljerade finansiella data blev viktiga informationskällor, som data över värdepappersupplåning och kreditgivning.^[26] Ett exempel på analys där mer detaljerad data använts är Frohm, Grip, Hansson och Wollert (2020).

Riksbanken genomför normalt företagsintervjuer tre gånger per år för att få fördjupad information om hur företagen uppfattar den aktuella situationen och hur de avser att agera utifrån denna.^[27] Se Riksbankens företagsundersökning. I början av krisen intensifierade Riksbanken sina kontakter med såväl företag som aktörer på de finansiella marknaderna för att bättre kunna förstå och följa utvecklingen. Riksbanken hade löpande samtal med banker och andra marknadsaktörer och övergick till att varannan vecka genomföra telefonintervjuer med ett stort antal svenska storföretag för att fånga upp deras specifika upplevelser av pandemins skeenden. Den informationen blev ett viktigt komplement till annan insamling av realtidsdata. Även det internationella samarbetet och utbytet av erfarenheter med andra centralbanker var betydligt tätare under 2020.

Krisen som pandemin resulterade i är ett tydligt exempel på att analysmetoder som i stor utsträckning bygger på historiska samband inte är så relevanta att använda när det sker en ny typ av ekonomisk chock. Det har varit mycket viktigt att ha tillgång till högfrekvent och branschspecifik data när den ekonomiska aktiviteten har karakteriserats av tvära kast och täta penningpolitiska beslut. Riksbanken har kunnat följa utvecklingen av smittspridningen, rörelsemönstren i befolkningen, kreditgivningen till företag, branschindelade data för till exempel konsumtion, varsel, konkurser och mycket mer på vecko- eller dagsbasis. Därmed har man haft tidig information om trender och samtidigt kunnat analysera samvariationen mellan olika sektorer, vilket har varit viktigt för att kunna bedöma det aktuella ekonomiska läget och den närmaste framtiden. Högfrekventa data innebär samtidigt utmaningar. Dataunderlaget är ofta mindre genomarbetat och mer bristfälligt, och eftersom det ofta saknas data för längre tidsperioder finns inga beprövade rutiner för att filtrera bort säsongsmönster och annat brus. I en liten ekonomi som den svenska fluktuerar den ekonomiska aktiviteten dessutom särskilt mycket på hög frekvens. Riksbankens förmåga att samla in och tolka data samt på kort tid göra en bedömning av läget och dra rimliga slutsatser har därför varit viktigt under krisen.