Riksbankens Klimatrapport 2023

Fördjupning: Riksbanken undersöker möjligheten för stresstest av klimatrisker i svenska banker

Till rapportens startsida
Fördjupning: Riksbanken undersöker möjligheten för stresstest av klimatrisker i svenska banker

Vilken risk ska testet fånga?

Publicerad: 25 januari 2023

Det är svårt att fånga alla klimatrisker, både fysiska risker och omställningsrisker, i ett och samma stresstest. Därför behöver ett riskområde väljas ut som stresstestet sedan utformas utifrån. För att uppskatta hur stora de klimatrelaterade finansiella riskerna är behöver man utvärdera hur olika risker påverkar olika sektorer, hur exponerat det finansiella systemet är mot dessa sektorer och vilka politiska motåtgärder som är att vänta.

Fysiska risker bedöms för närvarande mindre viktiga för den finansiella stabiliteten

Torkan och skogsbränderna under sommaren 2018 gav ett smakprov på hur Sverige kan påverkas av ett varmare klimat. Trots stora fysiska skador på skog och mark var de makroekonomiska effekterna och påverkan på den finansiella sektorn förhållandevis marginella.[35]Se Sveriges riksbank (2018), Fördjupning – Små effekter på produktionen och inflationen av sommarens torka och skogsbränder, Penningpolitisk rapport september. Det kan tolkas som att riskerna för den finansiella stabiliteten till följd av enskilda varma somrar kommer att vara förhållandevis små de närmsta åren. Dock kan risken för extrem nederbörd och skogsbränder förväntas öka framöver.[36] Se exempelvis MSB (2020), Risker i ett klimatanpassat Sverige, förstudie.

Riksbanken gjorde 2020 en studie om hur stor del av de svenska bostäderna som riskerar att översvämmas om havsnivån höjs.[37] Se M. Danielsson (2020), Havsnivåhöjning till följd av global uppvärmning innebär ökade risker för bostäder, Ekonomiska kommentarer, nr 10, Sveriges riksbank. Om risken för översvämningar ökar kan det få en stor inverkan på enskilda hushåll, och kan leda till att vissa fastigheter och annan egendom inte kan försäkras. Slutsatsen var dock att de finansiella riskerna förknippade med framtida översvämningar bedömdes vara små.

För att de fysiska riskerna ska få stor påverkan på den finansiella stabiliteten under de närmsta åren behöver sannolikt ett stort antal extrema väderhändelser inträffa i Sverige under en kort period. Ett sådant scenario bör inte uteslutas, men kan anses vara mindre sannolikt i närtid.[38] Se bland annat: Skogsbruksåtgärder och skador på samhällsfunktioner (skogsstyrelsen.se). Just nu bedöms därmed alltså de fysiska riskerna få förhållandevis små konsekvenser för den finansiella stabiliteten, även om konsekvenserna för enskilda aktörer kan bli allvarliga.

Omställningsrisker bedöms i närtid vara av större vikt för den finansiella stabiliteten

När utsläppen av koldioxid måste minska påverkar det företag i alla sektorer. Branscher med stora direkta utsläpp, exempelvis jordbruk, transport och energisektorn, behöver lägga om verksamheten för att minska utsläppen. Branscher med höga indirekta utsläpp, exempelvis fastighetssektorn och textilsektorn, påverkas i stället bland annat av att underleverantörer med stora utsläpp behöver lägga om sin verksamhet. Omställningsriskerna påverkar därför i praktiken hela den svenska ekonomin.

Beaktar man riskerna förknippade med klimatförändringarna leder det troligtvis till en högre sannolikhet för kreditförluster hos de finansiella institut som lånar ut pengar till företagen. Utlåningen till svenska icke-finansiella företag uppgår till knappt 3 000 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 30 procent av utlåningen (exklusive utlåning till monetära institut) i Sverige.[39] Se SCB finansmarknadsstatistik (september 2022). Det innebär att en stor del av bankernas utlåning är direkt exponerad mot företagens omställningsrisker, även om företag i vissa sektorer löper större risker än andra.

Även hushållen kommer att påverkas av omställningen. Under tiden som hållbara energikällor byggs ut och fossila energikällor monteras ner kan energipriserna bli höga och volatila med negativa konsekvenser för hushållens ekonomi. Även detta kan öka bankernas kreditrisk, eftersom en stor andel av bankernas svenska utlåning går till hushållen.[40] Se SCB finansmarknadsstatistik (september 2022).

Ur ett svenskt perspektiv bedöms i dagsläget omställningsriskerna kunna få större effekter på den finansiella sektorn och därmed på den finansiella stabiliteten än de fysiska riskerna, och därför fokuserar Riksbankens planerade stresstest på att bedöma denna typ av risk.