Riksbankens Klimatrapport 2023

Riksbankens arbete på hållbarhetsområdet

Till rapportens startsida
Riksbankens arbete på hållbarhetsområdet

Hållbarhetshänsyn i Riksbankens tillgångsförvaltning

Publicerad: 25 januari 2023

Riksbankens guld- och valutareserv står för en stor del av Riksbankens totala tillgångar och är värd ungefär 560 miljarder kronor. I valet av tillgångar i valutareserven tar Riksbanken hänsyn till hållbarhet i den utsträckning det är möjligt utan att det påverkar Riksbankens förmåga att genomföra sina huvudsakliga uppdrag.

Under coronapandemin 2020 och 2021 utökade Riksbanken sitt innehav av tillgångar i form av värdepapper i svenska kronor i syfte att stötta ekonomin och för att nå inflationsmålet.[15] Köpen omfattade säkerställda obligationer (bostadsobligationer), kommunobligationer, statsobligationer, statsskuldväxlar och företagspapper (företagsobligationer och företagscertifikat). Riksbanken köpte även statsobligationer i penningpolitiskt syfte mellan år 2015-2020. Under 2022 fortsatte Riksbanken att köpa värdepapper i svenska kronor, men då i mindre omfattning och innehaven minskade på grund av förfall. Vid årsskiftet 2022/2023 upphörde köpen av svenska värdepapper och innehaven kommer därmed att minska i takt med att de förfaller.[16] Den 31 december 2022 uppgick Riksbankens innehav i svenska värdepapper till cirka 820 miljarder kronor. I de svenska värdepappersköpen har Riksbanken bland annat köpt obligationer utgivna av svenska icke-finansiella företag, och har då tagit hänsyn till hållbarhet i syfte att hantera de finansiella riskerna på Riksbankens balansräkning.

Hållbarhetshänsyn i valutareserven

Guld- och valutareserven finns för att Riksbanken ska kunna erbjuda banker likviditetsstöd i utländsk valuta i tider av finansiell stress, och för att Riksbanken ska kunna utföra valutainterventioner. Reserven används också för att hantera en del av Sveriges åtaganden gentemot IMF.[17] Till följd av den nya riksbankslagen som trädde i kraft den 1 januari 2023 ska utlåning till IMF ske via Riksgälden. Dessa uppdrag är utgångspunkten när Riksbanken avgör valutafördelningen och vilka tillgångar som behöver finnas i valutareserven.

För att Riksbanken ska ha en god beredskap består valutareserven till största del av obligationer utgivna av stater med hög kreditvärdighet, eftersom sådana tillgångar snabbt kan omvandlas till likvida medel. Riksbanken håller tillgångar i framför allt amerikanska dollar och euro, men även i brittiska pund samt norska och danska kronor. För att sprida riskerna och öka avkastningen har Riksbanken även valt att låta en mindre del av valutareserven bestå av tillgångar i australiska och kanadensiska dollar.

I Riksbankens finansiella risk- och investeringspolicy framgår sedan 2019 att Riksbanken ska ta hänsyn till hållbarhet i valet av tillgångar i valutareserven. Detta gör vi genom att väga in koldioxidavtrycket när vi beslutar om valutareservens sammansättning. Vi försöker, i den mån det är möjligt givet syftet med valutareserven, begränsa det sammanlagda koldioxidavtrycket, utan att väsentligt minska avkastningen eller öka risken. Detta har inneburit att Riksbanken under de senaste åren gjort vissa justeringar av innehaven.[18] Riksbanken tog 2019 beslut om att endast investera i australiska delstater samt kanadensiska provinser som har samma eller lägre koldioxidavtryck än landets totala koldioxidavtryck. Riksbanken gör även en bedömning utifrån hållbarhetsfaktorer innan nya tillgångar inkluderas i valutareserven.

Riksbanken redovisar koldioxidavtrycket för tillgångarna i valutareserven

Sedan 2022 redovisar Riksbanken koldioxidavtrycket för sitt innehav av obligationer som ingår i valutareserven.[19] Koldioxidavtrycket uppdateras årsvis och redovisas på Riksbankens hemsida, se Koldioxidavtrycket för Riksbankens valutareserv. Det är ett led i arbetet med att beräkna och redovisa klimatrelaterade risker på balansräkningen och det bidrar till att främja transparensen kring klimatrelaterad information.

Riksbanken redovisar koldioxidavtrycket som ett intensitetsmått, vilket i detta fall innebär att länders respektive regioners utsläpp av växthusgaser sätts i relation till deras produktion. På så sätt kan man jämföra avtrycket mellan olika länder och regioner. I en Ekonomisk kommentar förklaras varför Riksbanken använder just detta mått.[20] Se E. Brattström och R. Gajic (2022), Koldioxidavtrycket för tillgångarna i Riksbankens valutareserv, Ekonomiska kommentarer, nr 4, Sveriges riksbank.

I beräkningen viktas varje tillgångs koldioxidintensitet mot dess andel i valutareserven (portföljviktad koldioxidintensitet). I diagram 1 visas koldioxidavtrycket per den 31 december 2022. Det uppgick till 264 ton koldioxidekvivalenter[21] Koldioxidekvivalenter är ett mått där olika växthusgasers uppvärmningspotential har översatts till en gemensam enhet. Utsläppen av en viss mängd växthusgas har nämligen olika påverkan på klimatet. per miljon dollar BNP.

De obligationer som ingår i beräkningarna utgör cirka 73 procent av valutareservens marknadsvärde. Resterande 27 procent består av obligationer emitterade av mellanstatliga organisationer och statsgaranterade organisationer samt av likvida medel på bankkonto. För dessa innehav saknas data över utsläppen av växthusgaser eller så är rapporteringen inte tillräckligt utvecklad än. Därför ingår dessa innehav inte i beräkningarna. Koldioxidavtrycket för valutareserven måste tolkas med en viss försiktighet eftersom de innehav som inkluderas får en högre vikt i beräkningen än om alla innehaven hade tagits med.

Diagram 1. Koldioxidavtrycket för valutareserven den 31 december 2022

Diagram: Koldioxidavtrycket för valutareserven den 31 december 2022

Anm. Koldioxidavtrycket är beräknat för obligationer i valutareserven som är emitterade av stater och regioner och dessa utgör drygt 73 procent av valutareserven. På grund av eftersläpning i rapporteringen av nationella växthusgasutsläpp, används utsläppsdata samt BNP-data för år 2020 i beräkningarna. 

Källor: UNFCCC GHG Data Interface, OECD National Accounts Statistics, samt egna beräkningar.

Hur stort koldioxidavtrycket i valutareserven blir beror på två saker, hur mycket vi äger av ett lands/regions värdepapper samt dess koldioxidintensitet. I diagram 2 illustrerar vi hur innehavet i olika länder och regioners obligationer bidrar till Riksbankens koldioxidavtryck (röd stapel) samt hur stor andel som obligationerna utgör av den del av valutareserven som ingår i beräkningarna för koldioxidavtrycket (blå stapel). Exempelvis står innehavet av amerikanska statsobligationer (uttryckt som USD i diagrammet) för 63 procent av valutareservens koldioxidavtryck medan det utgör 54 procent av beräkningsunderlaget för koldioxidavtrycket. För innehavet av statsobligationer i euro (uttryckt som EUR i diagrammet) är relationen den motsatta. Tillgångarna i euro står för 21 procent av valutareservens koldioxidavtryck medan det utgör 28 procent av beräkningsunderlaget. Tillgångarna i USD har alltså en relativt sett högre koldioxidintensitet, och tillgångarna i EUR har en relativt sett lägre koldioxidintensitet.

Diagram 2. Hur mycket olika länder och regioner bidrar till koldioxidavtrycket samt deras andel av valutareserven

Diagram: Hur mycket olika länder och regioner bidrar till koldioxidavtrycket samt deras andel av valutareserven

Källor: UNFCCC GHG Data Interface, OECD National Accounts Statistics, Sveriges Riksbank och egna beräkningar.
*Andelen av valutareserven i ett visst land och region är beräknat utifrån de obligationer som utgör beräkningsunderlaget för koldioxidavtrycket.

Riksbanken har tagit hänsyn till hållbarhet i köpen av företagsobligationer

Sedan januari 2021 har Riksbanken tillämpat en så kallad normbaserad negativ screening vid köp av företagsobligationer. Det betyder att Riksbanken endast övervägt att köpa obligationer utgivna av företag som bedömts leva upp till de principer för hållbarhet som formuleras i internationella standarder och normer.[22] Den negativa screeningen görs utifrån UN Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Dessa standarder spänner över områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Screeningen har utgått från att det är mer riskabelt att köpa obligationer utgivna av företag som bryter mot dessa principer. Syftet med screeningen har alltså varit att begränsa Riksbankens finansiella risker kopplade till hållbarhet.[23] Ett längre resonemang om detta finns att läsa i en tidigare publicerad Ekonomisk kommentar, se M. Andersson och M. Stenström (2021), ”Hållbarhetshänsyn vid köp av företagsobligationer”, Ekonomiska kommentarer, nr 3, Sveriges riksbank.

Riksbanken mäter och redovisar sedan 2021 koldioxidavtrycket för innehaven i företagsobligationsportföljen. Denna analys gör det lättare för oss att förstå vilka klimatrelaterade risker som finns i Riksbankens verksamhet. Men eftersom det saknas heltäckande koldioxiddata är det svårt att tillförlitligt mäta och hantera dessa risker. För att ta hänsyn till klimatrelaterade finansiella risker vid företagsobligationsköpen införde Riksbanken därför ett nytt köpkriterium under 2022.[24] Beslutet togs i samband med det penningpolitiska mötet i juni 2022 och går att läsa om i
Protokollsbilaga B.
I korthet innebar det att Riksbanken endast erbjöd sig att köpa obligationer utgivna av företag som redovisade sina årliga direkta utsläpp (scope 1) och indirekta utsläpp (scope 2)[25] Utsläppen delas in i olika kategorier, där scope 1 avser direkta utsläpp, det vill säga utsläpp som kommer från källor som företaget äger eller kontrollerar, och där scope 2 avser indirekta utsläpp, såsom utsläpp från företagets inköpta elektricitet. i enlighet med TCFD:s (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) rekommendationer.[26] Dessa rekommendationer utgår i sin tur från det så kallade Greenhouse Gas-protokollet som är en global redovisningsstandard och som används av företag för att kvantifiera, utvärdera och hantera utsläpp av växthusgaser.

Koldioxidavtrycket för Riksbankens innehav av företagsobligationer

När Riksbanken redovisar koldioxidavtrycket för sina innehav av företagsobligationer används, precis som för valutareserven, måttet portföljviktad koldioxidintensitet.[27] Koldioxidavtrycket uppdateras kvartalsvis, se Riksbankens hemsida om koldioxidavtrycket för innehaven av företagsobligationer. För mer information om hur koldioxidavtrycket är beräknat se J. Blixt, E. Brattström och M. Ferlin (2021), ”Hållbarhetsrapportering - behov av ökad standardisering och transparens”, Ekonomiska kommentarer, nr 4, Sveriges riksbank. Den 31 december 2022 uppgick koldioxidavtrycket till totalt 99 ton koldioxidekvivalenter per miljon US-dollar intäkter. Koldioxidavtrycket beräknas både utifrån företagens redovisade växthusgasutsläpp under 2020 och utifrån kvantitativa uppskattningar av utsläppen gjorda av företaget Sustainalytics. Eftersom beräkningarna delvis baseras på uppskattningar ska koldioxidavtrycket för Riksbankens innehav av företagsobligationer ses mer som en indikation än en exakt beräkning.

FAKTA – Riksbanken samlar in statistik över utgivningen av gröna obligationer i Sverige

I dagsläget saknas en enhetlig definition av gröna obligationer. Det finns dock två internationella ramverk: The Green Bond Principles (GBP)[28] Se Green Bond Principles (GBP). och Climate Bonds Initiative (CBI), mer känd som Climate Bonds Standard (CBS).[29] Se Climate Bonds Standard (CBS). EU arbetar kontinuerligt med att utveckla och kvalitetssäkra ramverken och definitionerna, exempelvis att externa granskare säkerställer att den gröna obligationen uppfyller uppställda krav.

Gröna obligationer innebär inte att verksamheten hos de företag eller stater som ger ut gröna obligationer är hållbar i sin helhet. Fastighetsbolaget Vasakronan var det första svenska företag som gav ut en grön obligation 2013 och den första gröna svenska statsobligationen gavs ut 2020.[30] Se M. Ferlin och V. Sternbeck Fryxell (2020), ”Gröna obligationer – stora i Sverige och med potential att växa”, Ekonomiska kommentarer, nr 12, Sveriges riksbank.

Icke-finansiella företag är största utgivare av gröna obligationer

Sedan 2021 lämnar omkring 90 större svenska utgivare av obligationer månadsvis uppgifter till Riksbankens värdepappersdatabas om deras utgivna värdepapper är gröna eller inte. Av uppgiftslämnarna ger omkring 40 stycken ut gröna obligationer som följer principerna i någon av de ovan nämnda ramverken. De icke-finansiella företagen är störst utgivare av gröna obligationer, se diagram 3. De flesta gröna obligationer som ges ut i Sverige är i svenska kronor. De gröna obligationerna har vuxit kraftigt de senaste åren och står idag för cirka sex procent av värdet av alla utgivna obligationer.

Diagram 3. Emittenter av gröna obligationer, uppdelad efter sektorer

Diagram: Emittenter av gröna obligationer, uppdelad efter sektorer

Diagram 3 beskriver vilka svenska sektorer som emitterar gröna obligationer. Där framgår att de icke-finansiella företagen är största utgivare av de gröna obligationerna även om det är sektorn MFI (främst banker) som har ökat mest sedan februari 2021.

Anm. MFI avser monetära finansinstitut, till exempel banker och bostadsinstitut.

Källa: SCB (SVDB)

Fonder och försäkringsbolag största innehavarna

Av de gröna obligationer som är utgivna i svenska kronor äger utländska investerare omkring en femtedel medan de som ges ut i utländsk valuta till allra största delen ägs av utländska placerare.

Bland svenska placerare äger framför allt fonder samt försäkrings- och pensionsbolag gröna obligationer. Tillsammans står deras innehav för omkring tre femtedelar av gröna obligationer i svenska kronor, se diagram 4. De står också för en stor del av innehavet av svenska räntebärande värdepapper totalt sett. Deras innehav av gröna obligationer är dock även relativt sett högre än andra sektorers gröna innehav. Att offentlig sektor, Riksbanken och AP-fonder inte äger så stor andel av gröna obligationer beror på att stora delar av deras värdepappersinnehav består av statsobligationer och säkerställda obligationer. Som framgår av diagram 3 är andelen grönt bland dessa relativt liten.

Diagram 4. Innehavare av gröna obligationer i svenska kronor Diagram 4. Innehavare av gröna obligationer i svenska kronor

Diagram 4 visar vilka som äger gröna obligationer utgivna i svenska kronor. Försäkrings- och pensionsbolag och sverigeregistrerade investeringsfonder är de största ägarkategorierna och äger tillsammans omkring 60 procent av de utestående obligationerna. Utländska investerare äger omkring 20 procent. Fördelningen är tämligen stabil sett till år 2021 och 2022.

Anm. Utgivna av svenska utgivare och med SEK som utgivningsvaluta.

Källor: SCB och Riksbanken (SVDB och VINN).