Avsikten med denna kommentar är att beräkna och redovisa koldioxidavtrycket för de obligationer i Riksbankens valutareserv som är utgivna av länder och regioner. Den 31 mars 2022 uppgår koldioxidavtrycket, mätt med måttet koldioxidintensitet, för valutareserven till 298 000 ton koldioxid per miljard dollar BNP. Sett över de senaste fem åren har koldioxidavtrycket minskat för dessa obligationer i valutareserven.

I denna kommentar vill vi också belysa metoden för att beräkna koldioxidavtryck för tillgångsportföljer bestående av obligationer utgivna av länder och regioner. Beräkningen av avtrycket sker i linje med den rekommendation för centralbanker som utarbetats av Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS), som i sin tur bygger på rekommendationer från Task-Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Riksbanken använder en beräkningsmetod där länders respektive regioners utsläpp av växthusgaser från alla varor och tjänster som produceras inom landet/regionen sätts i förhållande till värdet på denna produktion. Resultatet uttrycks med måttet koldioxidintensitet.

I denna kommentar beskriver vi inledningsvis valutareservens sammansättning samt Riksbankens arbete hittills med att tillämpa hållbarhetshänsyn vid förvaltningen av reserven. Därefter beskriver och analyserar vi beräkningsmetoden för koldioxidavtrycket för att sedan redovisa koldioxidavtrycket för valutareserven och analysera resultatet. Alternativa sätt att beräkna avtrycket kommer också att diskuteras. I den avslutande delen kommer vi att diskutera utmaningar med måttet och hur måttet kan utvecklas och kompletteras med andra framåtblickande mått för att ge en bättre indikation på klimatrelaterade finansiella risker.

Författare: Emma Brattström och Ruzica Gajic^[1] Emma Brattström deltog i arbetet när hon var verksam vid avdelningen för marknader men har nu slutat på Riksbanken. Författarna vill tacka Magnus Andersson, Dag Edvardsson, Alma Frödén, Lina Jacobson, Johan Linder, Marianne Nessén, Tommy Persson, Albina Soultanaeva, Mikael Stenström och Lena Strömberg för värdefulla synpunkter. De åsikter som framförs i denna kommentar är författarnas egna och ska inte uppfattas som uttryck för Riksbankens syn i dessa frågor. , verksamma vid avdelningen för marknader.