Sedan årsskiftet 2017 har valutareservens koldioxidavtryck minskat från 305 000 ton koldioxid per miljard dollar BNP till 298 000 ton koldioxid per miljard dollar BNP, vilket är en minskning med två procent (se Diagram 6). Den största nedgången skedde mellan åren 2018 och 2019, främst på grund av att koldioxidutsläppen minskade för nästan alla länder i valutareserven år 2019.

Diagram 6. Utvecklingen av koldioxidavtrycket för valutareserven Ton koldioxidekvivalenter som släpptes ut per miljard dollar BNP

För beräkningarna av avtrycket åren 2020 till 2022 används rapporterade data på utsläpp av växthusgaser för år 2019 i brist på nyare data. Utsläppsdata rapporteras med något års eftersläpning, vilket innebär att det dröjer innan det faktiska avtrycket för dessa år kan beräknas. Därtill bör nämnas att Riksbanken hade relativt sett mer av likvida medel på bankkonto samt innehav i korta räntebärande värdepapper emitterade av BIS per årsskiftena åren 2020 och 2021, framför allt i amerikanska dollar men även i euro. Anledningen var att Riksbanken höjde beredskapen att använda valutareserven till följd av coronapandemin genom att framför allt sälja amerikanska och tyska statsobligationer. Detta ledde till att andelen obligationer utgivna av stater och regioner sett till marknadsvärde var relativt sett lägre för dessa två år än för övriga år (se anmärkning till Diagram 6).