Koldioxidavtrycket för tillgångarna i Riksbankens valutareserv

Appendix – Data och beräkningsmetod

Publicerad: 12 april 2022

Data om utsläpp av växthusgaser

Riksbanken använder sig av data om utsläpp av växthusgaser från FN:s klimatkonvention, UNFCCC. Det är dock inte UNFCCC som gör uppskattningarna av utsläppen av växthusgaser. Detta sker på nationell nivå och delas till FN:s klimatkonvention som därefter publicerar informationen. Rapporterade utsläppsdata beräknas och publiceras med eftersläpning. När denna kommentar publiceras är senast tillgängliga data på växthusgasutsläpp från år 2019. Utsläppen under 2019 kommer således att användas i beräkningar av koldioxidintensitet för alla år från och med 2019. För åren dessförinnan används respektive års växthusgasutsläpp. Vissa länder redovisar även växthusgasutsläpp för sina regioner och Riksbanken använder dessa i sina beräkningar för obligationer utgivna av australiska delstater och kanadensiska provinser.

Data om bruttonationalprodukt

Riksbanken använder sig av data om bruttonationalprodukt i amerikanska dollar för länderna i valutareserven från OECD National Accounts Statistics. Dataserierna som används är redan justerade för inflation och växelkurser där basåret är 2015. BNP-deflatorn används som inflationskorrigering. Som ett robusthetstest görs även beräkningarna med användning av köpkraftsjusterad BNP med konstant prisnivå från OECD National Accounts Statistics och även för denna data är basåret 2015.

För de australiska delstaterna och de kanadensiska provinserna används respektive regions bruttoregionalprodukt (BRP) istället för landets BNP. Dessa data justeras för inflation och växelkurser genom författarnas egna beräkningar med data från OECD National Accounts Statistics. Respektive lands BNP-deflator används för att justera till 2015 års prisnivå. Växelkursen som används är årsgenomsnittet för år 2015 för respektive lands valuta gentemot amerikanska dollarn såsom i OECD:s beräkningar för respektive land.

Portföljviktad koldioxidintensitet för tillgångarna i Riksbankens valutareserv

Måttet visar valutareservens exponering mot utsläppsintensiva tillgångar och är resultatet av en beräkning i två steg. Först beräknas respektive innehavs koldioxidintensitet genom att dividera emittentens årliga utsläpp i ton koldioxidekvivalenter med BNP. Därefter multipliceras detta värde med den vikt innehavet har i Riksbankens portfölj, det vill säga innehavets värde i förhållande till det totala värdet av portföljen, enligt följande formel:

$\sum_{i = 1}^{n} (\frac{{M a r k n a d s v ä r d e p å i n n e h a v}_{i}}{T o t a l t p o r t f ö l j v ä r d e} * \frac{{I n n e h a v e t s}_{i} e m i t t e n t s v ä x t h u s g a s u t s l ä p p}{{I n n e h a v e t s}_{i} e m i t t e n t s B N P})$

där:

Variabel	Definition
Markandsvärde på innehav_i	Marknadsvärdet i svenska kronor på ett innehav i portföljen.
Totalt portföljvärde	Summan av marknadsvärdena i svenska kronor på alla innehav i portföljen som inkluderas i beräkningen av koldioxidavtrycket. Endast valutareservens innehav av obligationer utgivna av stater och regioner tas med i beräkningen av totalt portföljvärde.
Innehavets_i emittents koldioxidutsläpp	Växthusgasutsläppen för emittenten för respektive innehav omräknat till ton koldioxidekvivalenter. För obligationer utgivna av delstater och regioner används växthusgasutsläppen för respektive emittents geografiska region.
Innehavets_i emittents BNP	Real BNP/BNP i fasta priser (2015 = 100) i miljarder amerikanska dollar. BNP-deflatorn används som inflationskorrigering. Den genomsnittliga växelkursen för år 2015 används i de fall jämförelser görs över tid för att eliminera effekten av variationer i växelkursen mellan åren.

För att vi ska kunna jämföra koldioxidintensiteten mellan olika länder/regioner och över tid^[30] Se De Nederlandsche Bank (2021). har respektive lands/regions utsläpp dividerats med BNP i fast prisnivå (real BNP). För att korrigera för inflationen har vi valt att använda oss av BNP-deflatorn. För regioner används landets BNP-deflator. Det är lämpligt att använda real BNP i en jämförelse av flerårsstatistik för att justera för prisförändringar som beror på inflationen. Detta eftersom ett land/region med positiv inflation år efter år kommer att ha högre och högre nominell BNP år efter år (allt annat lika) vilket kommer att resultera i ett lägre och lägre koldioxidavtryck eftersom nämnaren i högersidan av formeln ovan växer.

För att måttet ska bli jämförbart bör BNP uttryckas i termer av en gemensam valuta. BNP räknas om till amerikanska dollar med den genomsnittliga växelkursen för år 2015. Det underlättar jämförelsen över flera år i och med att vi på så sätt kan eliminera effekten av variationer i växelkursen.