Inom Riksbankens tillgångsförvaltning är en viktig del av arbetet att analysera finansiella risker. En källa till finansiella risker är de risker som följer av klimatförändringarna och som brukar delas upp i fysiska risker och omställningsrisker.^[3] Fysiska risker handlar om effekter orsakade av klimatrelaterade händelser. Det kan handla om effekter av extremväder som torka och översvämningar, eller effekter av den gradvisa globala uppvärmningen. Omställningsrisker handlar om effekter av anpassningen till en mindre fossilberoende ekonomi, som skärpta regelverk eller ändrade energipriser. Riksbanken har sedan år 2018 varit medlem i Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS), som rekommenderar centralbanker att mäta koldioxidavtrycket för sina finansiella tillgångar när omställningsrisker ska börja mätas på centralbankernas balansräkningar.^[4] Se NGFS (2021). Ett mått som då ofta används är ett intensitetsmått som visar hur mycket koldioxid och andra växthusgaser som årligen släpps ut av ett land i förhållande till dess produktion. Måttet indikerar alltså hur utsläppsintensiv en portfölj med finansiella tillgångar är vilket i sin tur kan vara ett tecken på omfattningen av omställningsrisker. Tillgångarnas koldioxidavtryck ingår också ofta i mer framåtblickande mått, som stresstester eller scenarioanalyser där man även tar hänsyn till prognoser på klimatförändringar.

En annan viktig del av Riksbankens arbete med anledning av klimatförändringarna är att främja transparensen kring klimatrelaterad information.^[5] Se Sveriges riksbank (2021b). Därför redovisar Riksbanken sedan våren 2021 koldioxidavtrycket för innehaven av företagsobligationer i svenska kronor.^[6] Se Sveriges riksbank (2021a). Se även Riksbankens hemsida för den senaste beräkningen av företagsobligationernas koldioxidavtryck. Genom att nu beräkna och redovisa koldioxidavtrycket för tillgångarna i valutareserven utökar Riksbanken denna redovisning. Detta ingår i det arbete som Riksbanken gör för att börja rapportera klimatrelaterad information i linje med NGFS rekommendation för centralbanker som bygger på rekommendationer från Task-Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD).^[7], Se Gemensamt åtagande från de svenska NGFS-medlemmarna, Finansinspektionen och Riksbanken i anslutning till NGFS Glasgowförklaring under COP26, 3 november 2021. ^[8] Detta är även i linje med en av NGFS:s sex rekommendationer till centralbanker om att uppnå en robust och internationellt konsekvent redovisning av klimat- och hållbarhetsrelaterad information, se NGFS (2019) och TCFD (2017 & 2021).