Prisregleringar kan ha effekt – men kostnaden kan bli hög
Nyhet, Staff memo Med start hösten 2021 fick krig och energipriser inflationen att stiga till nivåer som inte förekommit i Europa på decennier. Flera länder införde då prisregleringar och dessa verkar ha begränsat genomslaget från energipriserna på inflationen. De negativa effekterna på bland annat investeringar och effektiviseringar är dock svåra att överblicka. Det skriver Iida Häkkinen Skans, David Lööv och Andreas Westermark vid Riksbanken avdelning för penningpolitik i ett staff memo.
Enligt ekonomisk teori kan prisregleringar vara välfärdshöjande på en marknad som präglas av imperfekt konkurrens, exempelvis en oligopolmarknad med ett fåtal dominerande producenter. Men om priset sätts lägre än vad som skulle gälla vid perfekt konkurrens, uppstår brist på produkten på marknaden. Att hitta rätt nivå för reglerade priser är i praktiken väldigt svårt eftersom det kräver full information om produktionskostnader och efterfrågan på produkten – vilket sällan finns att tillgå.
Prisregleringar till följd av energikrisen efter Rysslands olagliga invasion av Ukraina har förekommit i många östeuropeiska länder men även bland annat Storbritannien, Spanien och Frankrike har infört prisregleringar på el och gas. De energiprisregleringar som införts i Europa har syftat till att skydda hushåll och företag från att helt bära kostnaderna av de höga energiprisökningarna. Åtgärderna verkar ha begränsat genomslaget från energipriser på inflationen, även om det är svårt att bedöma hur mycket. Det är ännu för tidigt att säga vilka effekter regleringarna har på priserna på lite längre sikt och hur stora de negativa effekterna har varit på resursallokering och de effektiviseringar och investeringar som en långsiktig lösning på energikrisen kräver skriver Häkkinen Skans, Lööv och Westermark.
I sitt staff memo analyserar de prisregleringarna i flera länder och beskriver även historiska erfarenheter från prisregleringar i Sverige och USA. Prisreglering under andra världskriget anses ha hjälpt att få ner inflationen. Däremot anses prisregleringar i Sverige på 1970- och 1980-talen haft marginell om ens någon effekt på inflationen. Historiska erfarenheter visar att när prisregleringar väl har införts blir de ofta kvar. Men om de släpps kan också inflationen stiga snabbt på grund av uppdämda behov av att höja priserna skriver Häkkinen Skans, Lööv och Westermark.
Avslutningsvis i staff memot diskuteras vilka effekter som en eventuell reglering av elpriserna i Sverige skulle kunna få. Eftersom konkurrenssituationen på energimarknaden i Sverige är god framstår en reglering av elpriserna inte som en välavvägd åtgärd skriver bland annat de tre författarna.