Klarar bankerna stora utflöden av inlåning? Bedömning enligt nytt likviditetsmått

Nytt likviditetsmått mäter bankernas kapacitet att klara utflöden av inlåning

Till rapportens startsida
Nytt likviditetsmått mäter bankernas kapacitet att klara utflöden av inlåning

Hur har bankernas kassaflöden påverkats av LCR och NSFR?

Publicerad: 9 maj 2022

Diagram 4 redogör för det kumulativa nettokassaflödet på samma sätt som i Diagram 3, men här aggregerat för de fem storbankerna i Sverige. Diagrammets data bygger på ett månadsgenomsnitt för perioden mars 2018 till och med december 2021.

Grafen når sitt lokala maximum exakt för den tidsficka som omfattar dag 30, vilket innebär att bankernas kumulativa nettokassaflöden blir som mest positiva efter 30 dagar. Det stöder teorin om att bankerna fokuserar på att uppnå en lägre likviditetsrisk dag 30 för att optimera LCR, medan likviditetsriskerna, i alla fall enligt de rapporterade kontrakterade nettokassaflödena, är högre dagarna före och efter denna dag. På samma sätt når grafen sitt lokala minimum mitt emellan dag 30 och ett år. Detta stöder teorin om att bankerna även fokuserar på att uppnå en låg likviditetsrisk vid ett år när NSFR mäts, medan likviditetsriskerna är högre i mellanperioden.[15] Det kan finnas ett lokalt maximum även vid ett år som inte syns på grund av den stora tidsfickan 12m-2y. Att ta ett månadsgenomsnitt för perioderna jämnar ut mer extrema värden. Det döljer därmed att det funnits tidpunkter där de lokala minimum- och maximumvärdena för en eller flera banker varit väsentligt mer påtagliga, vilket skulle kunna betyda högre risk (se exempelvis i Diagram 6 i Appendix hur genomsnittet för olika tidsfickor kan skifta över tid).[16] Medelvärdet för den lokala maximumpunkten är större än medelvärdet för den lokala minimumpunkten i Diagram 4 med mer än 99,9 procents sannolikhet (t-värde = 6,41).

Diagram 4. Kumulativa kontrakterade nettokassaflöden, aggregerat för de fem storbankerna i Sverige, månadsgenomsnitt (miljarder kronor) Diagram 4. Kumulativa kontrakterade nettokassaflöden, aggregerat för de fem storbankerna i Sverige, månadsgenomsnitt (miljarder kronor)
Källa: Finansinspektionen och Riksbanken, mars 2018 till och med december 2021.

Alla banker har krav på sig att uppfylla LCR och NSFR, vilket minskar likviditetsriskerna i bankerna. Det är möjligt att bankerna uppfyller dessa krav genom att minska likviditetsriskerna just kring 30 och 360 dagar, medan likviditetsriskerna i övriga tidsfickor är lika stora som innan LCR och NSFR infördes. Det är också möjligt att bankerna styr om sina kassaflöden så att likviditetsriskerna faktiskt har ökat i övriga tidsfickor. Eftersom relevant data saknas för perioden innan LCR infördes kan denna fråga inte besvaras här. Under alla förhållanden finns det en risk att bankerna har likviditetsrisker som inte fångas av dessa mått. Ytterligare en risk är att många banker tillämpar liknande optimering av likviditetsriskerna och därför också blir som mest sårbara vid samma tidpunkter. Det är således viktigt att bevaka nettokassaflöden för alla tidsperioder och inte enbart för 30 dagar och ett år. Det gäller inte bara för bankerna själva, utan också för de som ska bedöma och identifiera sårbarheter i det finansiella systemet. Likviditetsrisker kan också uppstå i olika valutor, och därför är det viktigt att även beräkna DLC för betydelsefulla valutor.