Internationellt samarbete
Publicerad: 4 maj 2022
Riksbanken deltar aktivt i flera internationella forum där man alltmer behandlar åtgärder för att uppmärksamma, hantera och motverka klimatrelaterade finansiella risker. Det internationella samarbetet är viktigt för det nationella arbetet som beskrivits ovan men också för att det krävs åtgärder på global nivå för att effektivt bemöta de utmaningar som klimatförändringarna innebär.
Riksbanken har varit medlem i NGFS sedan 2018. I detta internationella nätverk samarbetar centralbanker och tillsynsmyndigheter för att bidra till att utveckla analysen av miljö- och klimatrelaterade risker i den finansiella sektorn. Under det senaste året har Riksbanken deltagit aktivt i arbeten inom NGFS som dels handlar om klimathänsyn i den penningpolitiska implementeringen, dels centralbankers rapportering av klimatrelaterade risker. Riksbanken har också, tillsammans med Finansinspektionen, publicerat ett åtagande att fortsätta integrera klimatrelaterade finansiella risker i sin verksamhet och analysera hur klimatrelaterade risker kan påverka det finansiella systemet och dess stabilitet.[24] Se ”Gemensamt åtagande från de svenska NGFS-medlemmarna, Finansinspektionen och Riksbanken, i anslutning till NGFS Glasgowförklaring under COP26”, 3 november 2021. Syftet med åtagandet är att bidra till de globala insatser som NGFS presenterade i Glasgowförklaringen under klimatmötet COP26. Med det vill NGFS visa hur man kan bidra till att uppfylla målen i Parisavtalet.
Baselkommittén bildade 2019 Task-Force on Climate-related Financial Risks (TFCR) där Riksbanken deltar.[25] Baselkommittén (The Basel Committee on Banking Supervision) tar fram globala standarder, riktlinjer och rekommendationer för tillsyn och reglering av banker. Baselkommitténs standarder införs genom medlemsländernas nationella system för lagstiftning. För Sveriges del sker detta inom ramen för EU-samarbetet. TFCR arbetar med att främja kommitténs mandat att stärka regleringen och tillsynen av banker över hela världen och se till att bankerna är bättre förberedda att hantera risker relaterade till klimatförändringar. TFCR analyserar nu i vilken utsträckning klimatrelaterade finansiella risker kan hanteras inom Baselramverket, identifierar potentiella luckor i det nuvarande ramverket och överväger möjliga åtgärder för att åtgärda eventuella identifierade luckor. Det nuvarande arbetet omfattar reglering, tillsyn och rapportering, där Riksbanken är med och leder regleringsgruppen.
Därutöver har Riksbanken varit med i Europeiska Systemrisknämndens (ESRB) arbete om klimatriskmonitorering och bidragit bland annat i gruppen som utfört stresstester med klimatscenarier på banker och finansiella institut.
Inom Europeiska bankmyndigheten (EBA) deltar Riksbanken i nätverket om finansiell hållbarhet (Sustainable finance network). Dessutom medverkar Riksbanken i gruppen som arbetar med transparens och bland annat ska ta fram harmoniserade klimatupplysningar som banker i EU måste följa. I och med att det i kapitaltäckningsdirektivet finns krav på att banker från och med juni 2022 måste upplysa om klimatrisker, arbetar denna grupp med att ta fram harmoniserade rapporteringsmallar så att banker redovisar på ett jämförbart sätt.
Klimatfrågan dyker också upp i Ekonomiska och Finansiella Kommittén (EFC), där bland annat Kommissionens förslag till strategi för hållbar finansiering har diskuterats.
Riksbanken representerar tillsammans med Finansdepartementet Sverige i IMF. Sverige och den nordisk-baltiska valkretsen har sedan länge drivit frågan att IMF inom ramen för sitt makroekonomiska mandat ska inkludera klimatfrågor i sitt arbete. Den synen har vunnit alltmer gehör och inom IMF pågår nu ett arbete med att öka ambitionsnivån på klimatområdet. IMF:s minister- och centralbankschefskommitté, IMFC, gav i oktober sitt stöd till att upprätta en fond på IMF för utlåning på längre löptider än traditionella IMF-lån, med syftet att hjälpa länder möta långsiktiga strukturella utmaningar. Ett huvudsyfte för fonden väntas bli de makroekonomiska aspekterna av klimatomställning. Utformning av fonden kommer att diskuteras under början av 2022 och Riksbanken deltar aktivt i det arbetet.
Financial Stability Board (FSB), samordnar internationella initiativ för att analysera och åtgärda de finansiella risker som uppstår på grund av klimatförändringarna och publicerade i somras en plan på detta tema.[26] Se FSB roadmap for addressing climate-related financial risks. Riksbanken är inte medlemmar i FSB men med i dess konsultationsgrupp för Europa och följer därmed FSB:s arbete i frågan.