Klimatförändringar – vår tids stora utmaning
Publicerad: 4 maj 2022
Klimatförändringar berör alla
Klimatförändringarna och hur de ska hanteras är en av vår tids viktigaste samhällsfrågor. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, International Panel on Climate Change (IPCC), konstaterar: ”It is unequivocal that human influence has warmed the atmosphere, ocean and land. Widespread and rapid changes in the atmosphere, ocean, cryosphere and biosphere have occurred”.[1] Se sid.4 i ”Climate Change 2021: The Physical Science Basis. Summary for Policymakers”, IPCC. Det är alltså fastlagt att det är människans aktiviteter som orsakat klimatförändringarna. För att förhindra att klimatförändringarna fortgår behövs därför förändringar i hur våra samhällen och ekonomier fungerar.
Klimatförändringarna har sitt ursprung i utsläppen av växthusgaser. Dessa har ökat på ett sådant sätt att jordens temperatur sakta stiger. Detta medför i sin tur kostnader när vi får fler fall av svår torka och översvämningar, havsnivåerna som stiger och ekosystem som förstörs. I ekonomiska termer brukar man tala om effekterna av utsläppen som en negativ externalitet, det vill säga att när individer och företag släpper ut till exempel koldioxid beaktar de inte de kostnader som utsläppen orsakar andra. Detta kan också beskrivas som ett marknadsmisslyckande, då det ur samhällets synvinkel är för billigt att släppa ut växthusgaser. Ytterligare en viktig dimension vad gäller utsläpp av växthusgaser är att det inte spelar någon roll var utsläppen sker. De sprids snabbt i atmosfären och bidrar till den globala uppvärmningen oavsett varifrån de kommer. Detta innebär i sin tur att åtgärder för att motverka klimatförändringarna behöver ske på global nivå.
Åtgärder behöver vidtas inom många politikområden
Det finns en bred konsensus om att det viktigaste för att komma till rätta med utsläppen av växthusgaser är att göra dem dyrare, så att det blir de som orsakar utsläppen som får bära de fulla samhällsekonomiska kostnaderna. Ett sätt att uppnå detta är med olika slags skatter, främst på koldioxid. Ett annat sätt går via övergripande kvantitativa begränsningar där allokering till företag sker via köp av utsläppsrättigheter. Det primära ansvaret för att vidta policyåtgärder mot utsläpp av växthusgaser ligger hos regeringar och folkvalda parlament, eftersom de styr över skatter och regler som kan ha stora fördelningspolitiska effekter.
Klimatförändringarna, och de åtgärder som måste vidtas för att motverka dem, kan få långtgående effekter på våra ekonomier. Omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi medför strukturella förändringar i olika delar av ekonomin. Om politiker beslutar att höja skatterna på koldioxidutsläpp eller priserna på utsläppsrätter medför det att koldioxidintensiva sektorer fasas ut till förmån för mer miljövänliga sektorer. Men det kan även påverka företag inom samma sektorer beroende på hur väl anpassad verksamheten är till klimatomställningen. Att ställa om till en mindre fossilbaserad ekonomi kan alltså medföra både kortsiktiga och långsiktiga effekter på priser och produktion. Hur stora dessa effekter kan bli är mycket svårt att förutse, men de lär bli större ju längre omställningen dröjer.
Riksbankens klimatrapport
December 2021
Ladda ner PDF