Ytterligare hållbarhetsrelaterade EU-regler på väg att införas i Sverige

EU har beslutat att införa nya regler om hållbarhetsrapportering som främst berör finansmarknadsaktörer och större företag.^[29] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (”Disclosureförordningen”) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (”Taxonomiförordningen”). Det införs även nya kriterier kring klassificering av verksamheter som ”miljömässigt hållbara”. En viktig del i de nya reglerna är att företag ska satsa på mer hållbara investeringar. De nya reglerna kommer att vara betydelsefulla för att reformera finansmarknaden hållbarhetsmässigt och förbättra tillgången till data och möjligheten att prissätta klimatrisker. De nya reglerna kommer sannolikt också att bidra till att minska möjligheten till så kallad grönmålning, det vill säga att företag försöker skapa en bild av sin verksamhet som miljövänlig genom exempelvis marknadsföring som överdriver enskilda miljövänliga insatser.

För närvarande gäller direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD, 2014/95/EU) som innebär att vissa större företag ska redogöra för miljömässiga och sociala hållbarhetsfaktorer i en hållbarhetsrapport. NFRD införlivades i svensk rätt genom årsredovisningslagen där det framgår att företag ska lämna upplysningar om hållbarhet.^[30] De som omfattas av kravet på hållbarhetsredovisning enligt ÅRL (1995:1554) är företag som uppfyller minst 2 av följande 3 kriterier: (1) fler än 250 anställda, (2) en omsättning över 350 MSEK och (3) en balansomslutning över 175 MSEK. , ^[31] Följande områden tar ÅRL upp: miljö (ex. användning av energi, vatten och mark), sociala förhållanden och personal (jämställdhet, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet), respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

Nyligen införde EU en ny förordning, disclosureförordningen, med krav på transparens om hållbarhetsinformation för bland annat finansmarknadsaktörer (som fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare).^[32] Disclosure innebär att företag ska offentliggöra information till investerare och andra intressenter. Disclosureförordningen började gälla från mars 2021 och betyder att finansmarknadsaktörer måste redovisa harmoniserad hållbarhetsrelaterad information om de verksamheter som de finansierar.

I januari 2022 träder EU:s taxonomiförordning i kraft. EU:s taxonomi för hållbara investeringar innebär detaljerade regler för att bedöma om en verksamhet kan definieras som miljömässigt hållbar. Därmed blir det möjligt att identifiera och jämföra olika placeringar utifrån hur väl de bidrar till en hållbar ekonomi.

På väg mot en gemensam internationell standard för klimatrelaterad rapportering

För att investerare och långivare ska kunna hantera riskerna med klimatförändringar och finansiera omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi behöver de ha tillgång till rättvisande och jämförbar information. Det är därför positivt att en global standard för hållbarhetsredovisning håller på att arbetas fram i snabbt tempo.^[33] Se “IFRS Sustainability-related reporting”, IFRS Foundation. Hämtad 29 oktober 2021. En viktig grundsten i hållbarhetsredovisningen är det arbete som TCFD på uppdrag av G20 tog fram under 2017.^[34] TCFD har upprättats av Financial Stability Board, som ger ut rekommendationer på det finansiella området. TCFD är en internationell arbetsgrupp med uppgift att utveckla rekommendationer för effektivare klimatrelaterad finansiell redovisning. Rekommendationerna är frivilliga att följa och riktar sig både till finansiella och icke-finansiella företag samt andra organisationer. De företag som vill följa TCFD:s rekommendationer ska bland annat rapportera såväl sina egna direkta utsläpp av växthusgaser som indirekta utsläpp som exempelvis kommer från företagets kunder. De ska också beskriva vilka mål de sätter upp för att hantera klimatrelaterade risker och redovisa hur väl de uppfyller dessa mål.

I samband med FN:s klimatkonferens COP26 i november 2021 lanserade IFRS Foundation en förvaltningsstruktur för hållbarhetsrapportering som, med utgångspunkt i TCFD-rekommendationerna, ska ta fram en standard för hur företag ska rapportera klimatrelaterad information.^[35] Se ”Global sustainability disclosure standards for the financial markets”, IFRS Foundation. Hämtad 3 november 2021. IFRS nya hållbarhetsredovisning ska vara förenlig med IFRS finansiella redovisningsstandard. I dagsläget är alla börsnoterade bolag inom EU skyldiga att tillämpa IFRS redovisningsstandarder, andra kan göra det frivilligt. IFRS Foundation arbetar för tillfället med att utveckla en harmoniserad global hållbarhetsstandard. Det betyder att man vill uppnå en enhetlig och jämförbar global standard för hur företag redovisar hållbarhetsinformation. IFRS Foundation har meddelat att de avser att ha en hållbarhetsstandard klar under 2022.

Inom EU pågår ett arbete med ett nytt direktiv om företags hållbarhetsredovisning (CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive). Det ska ersätta det befintliga EU-direktivet om icke-finansiella rapporter (NFRD). CSRD omfattar samtliga stora företag och börsnoterade företag inom EU.^[36] Stora företag är: balansomslutning över EUR 20 miljoner, omsättning över EUR 40 miljoner eller antal anställda över 250. CSRD innebär i stort tre saker jämfört med NFRD. Först kommer fler bolag att lyda under kravet för hållbarhetsrapportering inom EU. Detta förväntas dock inte få någon avsevärd påverkan på svenska bolag eftersom kravet i svensk lagstiftning redan idag omfattar en bredare krets bolag än EU:s nuvarande direktiv. För det andra införs det krav på tredjepartsgranskning (revisor). För det tredje införs även harmoniserade upplysningsstandarder för att förbättra jämförbarheten. CSRD planeras träda i kraft 2023, med första rapportering av hållbarhetsinformation 2024 för stora företag.^[37] För mindre företag (SME), det vill säga de företag som faller utanför definitionen på stora bolag men som är börsnoterade, är första rapportering planerad till 2026, De mindre företagen kommer även att ha lägre rapporteringskrav då CSRD bygger på proportionalitet.

För närvarande är varken utformningen av IFRS hållbarhetsstandard eller CSRD:s upplysningskrav beslutade men båda ska bygga på redan befintliga hållbarhetsramverk som TCFD. Gällande klimatrelaterad information bör de två olika ramverkens krav i slutändan vara snarlika. Tabell 2 ger en översikt över dessa hållbarhetsstandarder.

Anm. ¹ Antal företag för NFRD och CSRD är från Kommissionens CSRD förslag (april 2021), ÅRL uppskattning från KPMG (2019), IFRS från IFRS.org och TCFD uppskattning för år 2020 från spglobal.com. ² IFRS Foundation.