Den finansiella sektorn är viktig för att stimulera hållbara investeringar

Den finansiella sektorn spelar en central roll i klimatomställningen. Via den sektorn allokeras nämligen kapital och sparande till hållbara investeringar som behövs för att vi ska kunna nå klimatmålet om nettonollutsläpp år 2045. För att kapital ska kunna användas för att stötta omställningen på ett effektivt sätt är det avgörande att klimatrelaterade risker vägs in i räntor och tillgångspriser. Om priserna inte avspeglar dessa risker ökar sannolikheten för stora och hastiga prisjusteringar framöver när riskerna väl materialiseras. Det gäller både fysiska risker som skogsbränder, som exempelvis skulle kunna påverka priser på bolån, fastigheter eller skog, och risker till följd av omställningen, som exempelvis skulle kunna påverka möjligheten för företag inom koldioxidintensiva branscher att få lån.

Det finansiella systemets aktörer, som banker, försäkringsföretag, pensionsföretag, fondbolag och finansiell infrastruktur, kan också vara exponerade mot sådana klimatrelaterade risker på olika sätt. För att värna om stabiliteten i det finansiella systemet är det viktigt att banker och andra finansiella aktörer hanterar de klimatrelaterade riskerna som de är exponerade mot.

Behovet av bättre hållbarhetsredovisning ökar

För att kunna mäta, analysera och prissätta klimatrelaterade risker i det finansiella systemet måste det finnas användbar och jämförbar finansiell data. Tillgången till tillförlitlig finansiell data är en förutsättning för att räntor och tillgångspriser ska spegla klimatrelaterade risker och är grunden i all analys som Riksbanken gör inom ramen för den finansiella stabilitetsanalysen. Utan data försvåras analysen och det blir svårare att förstå vilka risker som finns i systemet. Därför stödjer Riksbanken det internationella arbete som nu sker för att ta fram en internationell global standard för klimatrelaterad redovisning. Det går att läsa mer om det i rapportens tredje kapitel som beskriver det grundläggande arbetet inom TCFD. Riksbanken har också tagit initiativ till ett antal projekt på hemmaplan i syfte att bättre förstå klimatrelaterade risker i den svenska finanssektorn och att följa upp hur de hanteras.^[17] I linje med Riksbankens uppdrag ligger fokus i första hand på banksektorn och dess viktigaste låntagare (för att de utgör en central del i det finansiella systemet) men även andra aktörer och marknader utifrån ett systemriskperspektiv.

Klimatrelaterade risker i bankernas tillgångar

Bankerna är en viktig del i Riksbankens stabilitetsanalys på grund av deras centrala roll i det finansiella systemet. Bankerna är exponerade mot klimatrelaterade risker bland annat genom de krediter de ger till företag och hushåll. Hur stora dessa exponeringar är beror på hur pass utsatta för olika klimatrisker som olika låntagare är. Därutöver är bankerna också exponerade mot klimatrelaterade risker i sin övriga verksamhet, exempelvis i sin fondverksamhet.

Riksbanken har analyserat i vilken omfattning det svenska banksystemet är exponerat mot olika företagsbranscher med höga koldioxidutsläpp. Analysen baserades på 2020 års data från kreditdatabasen KRITA och Statistiska centralbyråns data på växthusgaser.^[18] Se C. Cella (2021), “Banking and climate-related risks, implications for financial stability in Sweden”, Staff memo, maj, Sveriges riksbank. Analysen indikerar att ungefär 12 procent av bankernas företagsutlåning gick till företag i branscher med höga eller medelhöga koldioxidutsläpp.^[19] Lån till fastighetsbranschen är inte medräknade i studien. Analysen indikerar att en betydande del av dessa lån (ca en fjärdedel) gick till företag med svag finansiell ställning. Den här studien pekar på vikten av att ta hänsyn till vilken inverkan klimatrelaterade risker, och omställningsrisker i synnerhet, tillsammans med andra finansiella sårbarheter, kan ha på den svenska banksektorn.

För närvarande genomför Riksbanken även en förstudie om tillgänglig relevant klimatrelaterad data i kombination med olika verktyg och metoder. Syftet är att se vad som är möjligt att göra, bland annat med scenarioanalys, för att kunna vidareutveckla analysen och lära oss mer om hur den finansiella stabiliteten kan påverkas av klimatomställningen. Ett sätt att bilda sig en uppfattning om vilka risker omställningen innebär för bankerna är att utforska hur deras klimatrelaterade exponeringar står sig i olika scenarier. Riksbanken har därför tillsammans med Finansinspektionen påbörjat en sådan analys av de tre svenska storbankernas låneportföljer. Analysen görs med ett verktyg som kallas Paris Agreement Capital Transition Assessment (PACTA).^[20] Paris Agreement Capital Transition Assessment (PACTA) har tagits fram av en global tankesmedja, 2 DEGREES Initiative, med stöd av bland annat Europeiska kommissionen och FN-organet UN Principles for Responsible Investment (UNPRI). PACTA används för att bedöma hur väl företag följer den omställning som måste ske i respektive sektor för att uppfylla olika omställningsmål. Man gör det genom att kombinera data över bankernas lånexponeringar med data från en rad olika källor. Sedan tillämpas omställningsmålen i olika klimatscenarier som Internationella energirådet (IEA) har tagit fram. Resultatet av analysen förväntas ge en ögonblicksbild av en begränsad men relevant del av bankernas exponeringar mot klimatpåverkade sektorer, och hur förenliga exponeringarna är med omställningsmålen.

Höjda havsnivåer kan påverka den finansiella stabiliteten

En fysisk risk som redan idag är aktuell för vissa områden i Sverige är risken för översvämningar i kustnära områden. Exempelvis är det i vissa områden svårt eller nästan omöjligt att få bygglov och försäkring för byggnader alltför nära havet. Riksbanken har därför analyserat hur många av de svenska kustnära bostäderna som kan påverkas av översvämningar när havsnivåerna höjs på grund av klimatförändringar, men också vilken påverkan det kan ha på den finansiella stabiliteten.^[21] M. Danielsson (2020), ”Havsnivåhöjning till följd av global uppvärmning innebär ökade risker för bostäder”, Ekonomiska kommentarer, nr 10, Sveriges riksbank. Om en bostad drabbas av omfattande översvämningar och därmed faller i värde innebär det att låntagarens belåningsgrad stiger som följd av att långivarens säkerheter tappar värde. Högre belåningsgrader hos hushållen och försämrad kvalitet på kreditinstitutens säkerheter kan påverka den finansiella stabiliteten negativt. Riksbankens analys visar att riskerna förknippade med översvämningar i Sverige ökar i framtiden. Hur mycket riskerna ökar beror på hur allvarliga klimatförändringarna blir. I vilken utsträckning det kommer att påverka den finansiella stabiliteten beror också bland annat på hur samhället anpassar sig till de nya riskerna.