Riksbankens uppdrag

Ansvaret för att med policyåtgärder motverka och minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser ligger hos världens regeringar. Men det betyder inte att andra myndigheter kan bortse från frågan. Riksbanken har flera anledningar att följa, förstå och beakta klimatförändringarna eftersom de kan påverka förutsättningarna för Riksbankens förmåga att uppfylla sitt mandat.

Riksbanken ska enligt riksbankslagen upprätthålla ett fast penningvärde samt verka för ett effektivt och säkert betalningsväsende. Det innebär att Riksbanken ska upprätthålla prisstabilitet, verka för stabilitet i det finansiella systemet och se till att det går att göra betalningar på ett säkert och effektivt sätt. Enligt förarbetena till den nuvarande riksbankslagen ska Riksbanken stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken vars syfte är att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Riksbanken ska därför även i sitt policyarbete verka för en hållbar utveckling i linje med riksdagens och regeringens ambitioner, förutsatt att detta inte åsidosätter prisstabilitetsmålet och förutsatt att det är förenligt med de övergripande policyuppdragen. I Riksbankens uppdrag ingår även att hushålla väl med statliga medel och att i sitt arbete ta hänsyn till den statliga värdegrunden som bygger på demokratiska principer.^[2], Den statliga värdegrunden utgår från regeringsformens grundläggande krav och består av de sex principerna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service. ^[3] Den 28 oktober 2021 la regeringen en proposition med förslag till ny riksbankslag (prop. 2021/22:41). Huvudmålet för Riksbankens verksamhet förblir att upprätthålla prisstabilitet. Utan att åsidosätta detta mål ska Riksbanken dessutom ta realekonomiska hänsyn genom att bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning. Den nya lagen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2023. Mot bakgrund av regeringens och riksdagens prioriteringar avseende hållbarhet och klimatomställning inom svensk ekonomi ger den nya lagen ett uttryckligt stöd för att hållbarhetshänsyn beaktas i Riksbankens penningpolitik under förutsättning att detta inte åsidosätter prisstabilitetsmålet. Förslaget till ny riksbankslag anger dessutom att Riksbanken som en del av sin omvärldsbevakning ska identifiera hot mot en hållbar utveckling.

Klimatförändringar påverkar Riksbankens ansvarsområden

Utifrån Riksbankens uppdrag finns flera skäl för Riksbanken att beakta klimatförändringarna.

• Klimatförändringarna och de åtgärder som vidtas för att motverka dem kommer att påverka den ekonomiska utvecklingen, kanske främst på längre sikt men även på kort sikt. Penningpolitiken vägleds av prognoser för hur inflationen och ekonomin i övrigt kommer att utvecklas. Det prognos- och analysarbetet kommer alltså att behöva utvecklas för att bättre kunna ta hänsyn till klimatförändringarna.
• De risker som följer av klimatförändringarna – och som brukar delas upp i fysiska risker respektive omställningsrisker – är en källa till finansiell risk. I sin tillgångsförvaltning, det vill säga i förvaltningen av både valutareserven och de tillgångar som Riksbanken köper som en del av penningpolitiken, väger Riksbanken in finansiella risker.
• Riksbanken behöver analysera och övervaka klimatrelaterade risker och sårbarheter i det finansiella systemet i och med att de kan skapa finansiella risker såsom likviditets-, kredit- och marknadsrisker.

För att fullfölja sitt uppdrag väger Riksbanken med andra ord in klimatförändringarna i penningpolitiken, tillgångsförvaltningen och i arbetet med att främja finansiell stabilitet och säkra och effektiva betalningar, men även i sin interna verksamhet. I linje med sitt mandat stödjer Riksbanken Sveriges ekonomiska politik och verkar för en hållbar ekonomisk utveckling. Detta gör Riksbanken utan att åsidosätta huvudmålet att upprätthålla prisstabilitet och sina andra policyuppdrag. Riksbanken ska inte heller motverka initiativ från andra politikområden. De åtgärder som Riksbanken vidtar för att beakta klimatförändringar är komplement, och inte substitut, för de åtgärder som behövs. I nästa kapitel i denna rapport beskrivs hur Riksbanken arbetar med klimatrelaterade risker i praktiken.