Finansiella företags kärnverksamhet anpassas alltmer efter klimataspekter

Bankerna i Sverige har gradvis arbetat med att anpassa såväl sin rådgivning som sin kreditgivning och sina sparprodukter för att stötta projekt med hög klimatnytta och korrekt prissätta högre risk i form av negativa klimateffekter i projekt.^[38] Se Bankföreningens klimatfärdplan. Men även framöver behöver incitamenten och transparensen stärkas för att möjliggöra en effektiv fördelning av kapital och för att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi. De svenska bankerna har enligt Bankföreningen som målsättning att dels gå före EU genom att beakta EU:s taxonomi för hållbara investeringar i kreditgivningen, dels att snarast följa rekommendationerna från TCFD om klimatrelaterade finansiella upplysningar. Flera banker har redan påbörjat detta arbete och övriga uppmanas följa efter. Bankföreningen publicerade tidigare i år en klimatfärdplan som ska komplettera det arbete bankerna redan lägger ner på att integrera klimataspekter i sin affärsverksamhet. Klimatfärdplanen innehåller en struktur för uppföljning av hur bankernas handlingsplaner på aggregerad nivå bidrar till bankbranschens målsättning. Det stora klimatarbetet sker dock inom respektive bank genom att de konkurrerar om att ta fram effektiva och prisvärda gröna bankprodukter.

Tolv svenska banker, och numera även Bankföreningen, har anslutit sig som stödjande organisation till Principles for Responsible Banking - ett initiativ från FN:s miljöprogram där banker åtar sig att se till att deras egna strategi överensstämmer med den vision som samhället har satt upp för sin framtid i målen för hållbar utveckling och klimatavtalet från Paris.^[39] I nuläget är 250 banker som tillsammans representerar 40 procent av banktillgångarna runt om i världen anslutna till Principles of Responsible Banking.

Finansinspektionen har fått ett tilläggsuppdrag från regeringen att följa upp hur långt svenska finansiella företag har kommit i arbetet med att mäta och informera om klimatrisker och klimateffekter. Finansinspektionens enkätundersökning, som skickades till majoriteten av alla försäkringsföretag samt ett urval större banker och fondbolag, visar att företagen fortfarande är i en uppstartsfas. Endast ett fåtal företag har processer på plats för hela kedjan av arbetet med att identifiera, mäta, bedöma och hantera klimatrisker. Företagen anger bland annat att de saknar verktyg och data, och att det är en viktig orsak till att det dröjer. Enkätundersökningen visar också att TCFD är den viktigaste frivilliga rekommendationen som företagen följer.

Finansinspektionen har också i en pilotstudie, med hjälp av PACTA verktyget, analyserat i vilken utsträckning försäkringsbolagens portföljer med finansiella tillgångar ligger i linje med Parisavtalets klimatmål. Överlag tyder analysen på att svenska försäkringsföretags tillgångar inte gör det. Beräkningarna indikerar att en majoritet av försäkringsföretagen avviker negativt från ett klimatscenario i linje med Parisavtalet. Analysen visar också att försäkringsföretagen överlag har små exponeringar mot koldioxidintensiva sektorer i förhållande till deras totala tillgångar. Det kan indikera att deras direkta omställningsrisker är begränsade i portföljen. Men det finns enskilda försäkringsföretag som har relativt stora exponeringar, vilket kan innebära höga direkta omställningsrisker.

Allt eftersom finansiella företag främjar sitt miljörelaterade arbete, är det också viktigt att undvika så kallad grönmålning där företag genom sin marknadsföring skapar en bild av sig som miljövänlig trots att den bedriver en verksamhet som i praktiken kan vara mer eller mindre skadlig för klimatet. Enligt Finansinspektionen, som har samlat in information från svenska fonder för att se hur de uppfyller de krav som ställs på dem i disclosureförordningen, kan vissa fondförvaltare framöver behöva anpassa sin information så att den beskriver fondens investeringsstrategi bättre.

Fler företag behöver redovisa klimatrelaterad information

Som nämnts ovan är bättre rapportering av klimatrelaterad information ett viktigt steg i arbetet med att ta större hänsyn till klimatrisker i den finansiella sektorn. Hittills har företag tillämpat TCFD:s rekommendationer i mycket varierande utsträckning runt om i världen. Om man tittar på de svenska företag som Riksbanken har i sina innehav av företagsobligationer är det idag endast 7 av 52 som uttryckligen stödjer rekommendationerna från TCFD, även om det är fler som använder dessa eller arbetar med att börja göra det. Av de tre svenska storbankerna har samtliga ställt sig bakom TCFD:s rekommendationer, vilket innebär att de har för avsikt att rapportera sina klimatrelaterade risker och möjligheter.^[40] Se TCFD status report 2021 där det framgår vilka företag och organisationer som stödjer TCFD. Det är dock svårt att jämföra dessa eftersom det finns stora skillnader mellan de svenska bankerna i deras redovisning, enligt en pilotstudie som Riksbanken nyligen har genomfört där man följt Handelsbanken, SEB och Swedbank. Till utmaningarna hör dels att det saknas grundläggande data, framför allt om de indirekta utsläppen, dels att redovisningen inte ännu är standardiserad. Riksbanken har därför bland annat i sin finansiella stabilitetsrapport uppmanat bankerna att skyndsamt börja redovisa standardiserade mätetal enligt TCFD:s rekommendationer.^[41] Se Finansiell stabilitet, 2021:2, Sveriges riksbank.

Marknaden för gröna obligationer växer

Stora investeringar har gjorts för att stötta den gröna omställningen, vilket har lett till att aktörer i det finansiella systemet har utvecklat nya produkter för att marknadsföra hållbara investeringar. En sådan produkt som vuxit snabbt i Sverige är gröna obligationer. De senaste åren har marknaden för gröna obligationer vuxit kraftigt och är nu stor i Sverige sett ur ett internationellt perspektiv.^[42] Se även M. Ferlin och V. Sternbeck Fryxell (2020), ”Gröna obligationer – stora i Sverige och med potential att växa”, Ekonomiska kommentarer, nr 12, Sveriges riksbank. Finansiellt och tekniskt är gröna och traditionella obligationer likadana men det finns en skillnad. För gröna obligationer utarbetar emittenten ett så kallat grönt ramverk där man beskriver hur de investeringar som ligger till grund för emissionen väljs ut, utvärderas, redovisas och hur effekterna rapporteras. I den fortsatta utvecklingen av marknaden för gröna obligationer är det viktigt med tydliga och gemensamma definitioner av vad som är gröna och bruna projekt samt att investerarna har god tillgång till klimatrelaterad information. Det är också en förutsättning för att investerarna ska kunna allokera kapital mer effektivt från bruna till gröna verksamheter och därmed stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi.^[43] EU-kommissionen har under 2021 kommit med ett förordningsförslag om en frivillig EU-standard för gröna obligationer. Målet med förslaget är att skapa en ”guldstandard” för gröna obligationer som ska kunna höja den miljömässiga ambitionsnivån. Den syftar också till att underlätta en jämförelse mellan gröna obligationer och att undvika grönmålning.