Nya risker för ekonomin – nya utmaningar för penningpolitiken

Klimatförändringarna innebär nya typer av risker för ekonomin som penningpolitiken behöver beakta för att upprätthålla målet om prisstabilitet. Enligt IPCC:s senaste rapport från 2021 förväntas extremväder bli allt vanligare när den globala medeltemperaturen stiger. Det innebär fler värmeböljor, stormar och väderkatastrofer som skogbränder och översvämningar. Effekterna av extremväder riskerar att försämra människors välfärd och företagens produktionsmöjligheter. I det penningpolitiska perspektivet riskerar variationerna i priser och produktion att bli större.

Politiska beslut om höjda skatter på koldioxidutsläpp eller ökade priser på utsläppsrätter i omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi kan leda till att vissa sektorer i ekonomin blir olönsamma och att priser på exempelvis energi stiger. Penningpolitiken syftar inte till att påverka priser på enskilda varor som energi. Men om stigande energipriser skulle leta sig in mer varaktigt i inflationsprocessen kan penningpolitiken behöva ta hänsyn till detta. Omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi kan alltså påverka både inflation och produktion.

Riksbankens penningpolitiska arbete med klimatrelaterade risker

Riksbanken deltar i det globala nätverket Network for Greening the Financial System (NGFS) som arbetar för att finansiella företag och myndigheter ska integrera klimat- och miljörelaterade risker i sitt arbete.^[5] Läs mer om NGFS i avsnitt 2.5 om internationellt samarbete. Sommaren 2021 publicerade NGFS flera scenarier för hur klimatförändringarna kan påverka den ekonomiska utvecklingen. Riksbanken har redovisat en översikt av dessa scenarier i en ekonomisk kommentar med fokus på den globala och svenska utvecklingen.^[6] E. Bylund och M. Jonsson (2021), ”En översikt av de ekonomiska konsekvenserna i NGFS klimatscenarier”, Ekonomiska kommentarer, nr 14, Sveriges riksbank. Enligt scenarierna är de ekonomiska kostnaderna förhållandevis små i termer av minskad BNP på global nivå, vilket ligger i linje med tidigare studier. Det gäller även för Sverige där kostnaderna faktiskt är ännu mindre. I beräkningarna har man tagit hänsyn till kostnaderna för extremväder och klimatomställningen. Däremot har man i beräkningen inte tagit med risker för tröskeleffekter, vilka kan medföra stora kostnader i alla olika scenarier.

Riskerna med klimatförändringarna innebär att den ekonomiska utvecklingen blir mer osäker och att sannolikheten för naturkatastrofer blir större. Riksbanken har publicerat en studie som undersökt hur klimatförändringarna kan påverka den långsiktiga realräntan.^[7] E. Bylund och M. Jonsson (2020), ”Hur påverkar klimatförändringarna den långsiktiga realräntan?”, Ekonomiska kommentarer, nr 11, Sveriges riksbank. Enligt studien kan bland annat större osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen och ökade risker för naturkatastrofer leda till en lägre långsiktig realränta. Penningpolitiken anses inte kunna påverka den långsiktiga realräntan utan denna bestäms av andra faktorer i ekonomin. Men för att inflationsmålet ska uppfyllas behöver styrräntan ta hänsyn till förändringar i den långsiktiga realräntan. Studien behandlar dock inte anpassningen av den långsiktiga realräntan till en ny långsiktig jämvikt. En sådan analys är mer komplex och är ett viktigt område för framtida forskning.

I ett pågående projekt studerar Riksbanken hur väderförändringar kan påverka variationerna i priser och produktion i Sverige. I studien används historisk väderdata för att studera sambanden mellan stigande temperatur, priser och produktion. Resultaten från studien kommer att publiceras under 2022.