Olika jurisdiktioner har bemött kryptotillgångar på olika sätt

Kryptotillgångar är mestadels oreglerade på många håll i världen, men mycket arbete pågår för att reglera dem. Vissa aspekter kopplade till kryptotillgångar är dock redan reglerade, till exempel gäller ofta lagstiftning som syftar till att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism även för kryptotillgångar och relaterad verksamhet.

Vissa länder har valt att förbjuda kryptotillgångar, direkt eller indirekt, medan andra försöker skapa nya regler eller anpassa nuvarande regleringar för att täcka in kryptotillgångar och relaterad aktivitet.

I Kina har man förbjudit kryptotillgångar i ett antal steg. Det första var att förbjuda finansiella institutioner från att involvera sig i transaktioner med kryptotillgångar. Därefter förbjöds all utvinning av kryptotillgångar och slutligen förbjöds transaktioner med kryptotillgångar helt i september 2021.^[88] M. Quiroz-Gutierrez (2022), ”Crypto is fully banned in China and 8 other countries”, 4 januari 2022, Fortune. Andra länder som förbjudit kryptotillgångar är Egypten, Irak, Qatar, Oman, Marocko, Algeriet, Tunisien och Bangladesh.^[89] The Law Library of Congress (2021), "Regulation of Cryptocurrency Around the World: November 2021 Update", november 2021, The Law Library of Congress, Global Legal Research Directorate. Det finns även ett antal länder – 42 länder i november 2021 – som indirekt har förbjudit kryptotillgångar genom att begränsa bankers och andra finansiella instituts möjlighet att handla med dem eller genom att förbjuda handelsplattformar för kryptotillgångar.

I USA har man valt att gå en annan väg än både förbud och den inslagna vägen inom EU (se avsnittet Inom EU pågår arbete med en reglering för kryptotillgångar ). Det har ännu inte kommit ett konkret förslag om reglering av kryptotillgångar från den amerikanska kongressen men i en rapport som tagits fram av en arbetsgrupp under den amerikanska presidenten föreslås att stablecoins som används för betalningar ska behandlas på ett sätt som regulatoriskt liknar banker med insättningsgarantier.^[90] U.S. Department of the Treasury (2021), "President's Working Group on Financial Markets Releases Report and Recommendations on Stablecoins", pressmeddelande. Publicerad 1 november 2021. Hämtad 28 februari 2022. [online] Tillgänglig på: President’s Working Group on Financial Markets Releases Report and Recommendations on Stablecoins | U.S. Department of the Treasury. I mars 2022 utfärdade den amerikanska presidenten en presidentorder med syfte att säkerställa att digitala tillgångar utvecklas på ett ansvarfullt sätt. Bland annat är presidentordern inriktad mot konsument- och investerarskydd samt att förhindra att kryptotillgångar ger upphov till systemrisker, både i det amerikanska och i det globala finansiella systemet.^[91] The White House (2022), "Executive Order on Ensuring Responsible Development of Digital Assets", 9 mars 2022.

Den brittiska regeringen uttalade sig i början av april om att de vill att stablecoins ska inkluderas i Storbritanniens finansiella lagstiftning genom att huvudsakligen uppdatera existerande regelverk för elektroniska pengar och betalningar.^[92] HM Treasury (2022), "Government sets out plan to make UK a global cryptoasset technology hub", nyhet. Publicerad 4 april 2022. Hämtad 5 april 2022. [online] Tillgänglig på: Government sets out plan to make UK a global cryptoasset technology hub - GOV.UK (www.gov.uk). Redan tidigare har regeringen haft planer på att stärka den reglering som är kopplad till marknadsföring av kryptotillgångar för att öka konsumentskyddet.^[93] HM Treasury (2022), "Government to strengthen rules on misleading cryptocurrency adverts", nyhet. Publicerad 18 januari 2022. Hämtad 5 april 2022. [online] Tillgänglig på: Government to strengthen rules on misleading cryptocurrency adverts - GOV.UK (www.gov.uk).

Inom EU pågår arbete med en reglering för kryptotillgångar

I september 2020 presenterade EU-kommissionen ett lagförslag för kryptotillgångar inom EU vid namn Markets in Crypto-Assets (MiCA).^[94] Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937. MiCA är en reglering som täcker både utgivare av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster.

Bakgrunden till lagförslaget är bland annat att många kryptotillgångar inte omfattas av någon reglering inom EU, till exempel vad gäller konsument- och investerarskydd. Därtill har vissa EU-länder infört egna lagar som på olika sätt berör kryptotillgångar, vilket gör att kryptotillgångar inte behandlas på samma regulatoriska sätt inom hela EU. När MiCA träder i kraft kommer den dock att ersätta regler som enskilda länder inom EU har infört.

EU-kommissionen har föreslagit att MiCA ska ställa olika krav på utgivare (emittenter) av kryptotillgångar. De handlar till exempel om att utgivaren måste vara en juridisk person och publicera en så kallad vitbok (eng. white paper). Vitbokens syfte är att beskriva emittenten och kryptotillgången och förklara de olika egenskaper kryptotillgången har, såsom rättigheter och skyldigheter samt antalet kryptotillgångar som emitteras.

Särskilda krav föreslås för stablecoins, som i regleringen kallas tillgångsanknutna tokens respektive e-pengartokens.^[95] Tillgångsanknuten token syftar på kryptotillgångar som avser att upprätthålla ett stabilt värde genom att hänvisa till värdet på flera nationella valutor som är lagliga betalningsmedel, till värdet på en eller flera råvaror eller en eller flera kryptotillgångar, eller till värdet på en kombination av sådana tillgångar. E-pengartoken syftar på kryptotillgångar som avser att upprätthålla ett stabilt värde genom att hänföra till värdet på en nationell valuta som är lagligt betalningsmedel.

Till exempel föreslås det att emittenter av tillgångsanknutna tokens ska auktoriseras av en nationell myndighet i sitt hemland innan de får ge ut tokens. Precis som med andra kryptotillgångar ska emittenter av tillgångsanknutna tokens ge ut en vitbok. Därtill måste emittenten på löpande basis publicera viss information om antalet utgivna tokens och reservens storlek och sammansättning och ha god styrning och kontroll över detta. I förslaget ställs det också olika krav på reserven för tillgångsanknutna tokens, såsom hur den får investeras och förvaltas. Till exempel föreslås reservtillgångarna enbart få investeras i mycket likvida finansiella instrument med minimal kredit- och marknadsrisk. För de tillgångsanknutna tokens som anses vara av ”betydande storlek” föreslås särskilda krav, till exempel att de ska följa sina likviditetsbehov för att kunna bemöta krav på inlösen.

Liknande krav föreslås för emittenter av e-pengartokens, som att även de ska behöva vara auktoriserade och publicera en vitbok. Även för e-pengartokens föreslås att särskilda krav ska gälla om en e-pengartoken anses vara av ”betydande storlek”.

Exempel på kryptotillgångstjänster som MiCA-förslaget berör är förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning, drift av handelsplattformar för kryptotillgångar och rådgivning om dem. Auktoriserade tjänsteleverantörer kan använda ett så kallat passförfarande för att erbjuda sina tjänster även i andra EU-länder än det där de blivit auktoriserade.

I förslaget ställer MiCA också krav på olika myndigheter, till exempel hur de ska samarbeta och utbyta information med varandra.

Lagstiftningsprocessen i EU fungerar generellt så att EU-kommissionen presenterar ett lagförslag som Europaparlamentet och Europeiska unionens råd går igenom och föreslår ändringar i. Därefter inleds förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet för att de ska enas om lagen. Rådet antog MiCA i slutet av november 2021 och Europaparlamentet antog MiCA i mitten av mars 2022.^[96] Europeiska unionens råd (2021), “Paketet för digitalisering av finanssektorn: rådet enas om MiCa- och Dora-förordningarna”, pressmeddelande. Publicerad 24 november 2021. Hämtad 15 mars 2022. [online] Tillgänglig på: Paketet för digitalisering av finanssektorn: rådet enas om MiCA- och Dora-förordningarna - Consilium (europa.eu) och Europaparlamentet (2022), "Cryptocurrencies in the EU: new rules ot boost benefits and curb threats", pressmeddelande. Publicerad 14 mars 2022. Hämtad 15 mars 2022. [online] Tillgänglig på: Cryptocurrencies in the EU: new rules to boost benefits and curb threats | Nyheter | Europaparlamentet. Det innebär att förhandlingar har kunnat inledas. I Europaparlamentets version av MiCA ingår bland annat förslag som ska öka transparensen för kryptotillgångars energianvändning.

Internationella standarder behandlar olika aspekter av kryptotillgångar

Utöver de olika regleringsinitiativ som finns, har även olika organ tagit fram standarder som berör olika aspekter av kryptotillgångar och som sammantaget syftar till att begränsa de risker som kryptotillgångar kan ge upphov till.

Committee on Payments and Market Infrastructures (CPMI) och International Organization of Securities Commissions (IOSCO) publicerade i oktober 2020 en konsultationsrapport om stablecoins.^[97] CPMI-IOSCO (2021), ”Application of the Principles for Financial Market Infrastructures to stablecoin arrangements”, oktober 2021, Bank for International Settlements. I den finns samlad vägledning för hur Principles for Financial Market Infrastructures (PFMI) ska appliceras på systemviktiga stablecoinarrangemang.^[98] PFMI utgör internationella standarder för olika typer av infrastruktursystem. De behandlar allt ifrån styrning och kontroll till olika typer av risker som infrastrukturföretag är utsatta för och hur företagen ska anpassa sin verksamhet utefter dessa. Riksbanken utgår från dessa i sin övervakning av de svenska infrastrukturföretagen. Ett stablecoinarrangemang definieras som ett arrangemang där olika funktioner kombineras för att man ska kunna tillhandahålla ett instrument som ska fungera som ett betalmedel eller värdebevarare. I korthet konstaterar CPMI och IOSCO i rapporten att de överföringsfunktioner som ett stablecoinarrangemang utför är jämförbara med de överföringsfunktioner som utförs av andra typer av infrastruktursystem, till exempel betalsystem. Därigenom är ett stablecoinarrangemang att betrakta som ett finansiellt infrastruktursystem och ska därmed leva upp till relevanta principer i PFMI.^[99] CPMI och IOSCO:s vägledning för stablecoinarrangemang väntas publiceras om inte alltför lång tid.

Organet Financial Stability Board (FSB) har tagit fram övergripande rekommendationer för globala stablecoinarrangemang. Rekommendationerna adresserar de utmaningar som globala stablecoinarrangemang kan medföra dels ur ett regulatoriskt perspektiv, dels ur ett tillsyns- och övervakningsperspektiv.^[100] FSB (2021), “Regulation, supervision and oversight of ‘global stablecoins’ arrangements: Progress report on the implementation of the FSB high-level recommendations”, oktober 2021, Financial Stability Board. De handlar bland annat om att myndigheter ska ha rätt verktyg för att kunna utöva tillsyn och övervakning samt reglera globala stablecoinarrangemang. Därtill rekommenderar FSB att myndigheterna samarbetar och koordinerar med varandra, både på ett nationellt och ett internationellt plan. FSB menar också att myndigheterna bör se till att globala stablecoinarrangemang har god styrning, effektiva ramverk för riskhantering, lämpliga återhämtnings- och resolutionsplaner och robusta system för datahantering.

Basel Committee on Banking Supervision (BCBS) publicerade under 2021 en konsultation med förslag på hur bankers exponeringar mot kryptotillgångar ska hanteras.^[101] Basel Committee on Banking Supervision (2021), "Prudential treatment of cryptoasset exposures", 10 juni 2021, Bank for International Settlements. Mer specifikt föreslår BCBS miniminivåer för de riskbaserade kapitalkrav som banker ska tillämpa för att hantera sina kredit- och marknadsrisker. Kryptotillgångar tilldelas därför olika riskvikter beroende på hur riskfyllda de anses vara. Riskvikterna ligger till grund för hur mycket kapital bankerna behöver hålla för att täcka sina risker. Till exempel ansågs kryptotillgångar som Bitcoin vara mest riskfyllda. BCBS föreslog därför att banker ska hålla kapital som åtminstone motsvarar deras exponering mot dessa kryptotillgångar.

Förslaget mötte emellertid kritik från olika branschaktörer och BCBS planerar därför att publicera ytterligare en konsultation i mitten av 2022 som tar hänsyn till kritiken.^[102] Finextra (2021), "Basel Committee to revisit crypto asset proposals after market pushback", 9 november 2021, Finextra.

Financial Action Task Force (FATF) arbetar med frågor som rör penningtvätt och finansiering av terrorism och har tagit fram standarder för att motverka detta.^[103] FATF (2012), "International standards on combating money laundering and the financing of terrorism & proliferation: The FATF Recommendations", 16 februari 2012, uppdaterad mars 2022, Financial Action Task Force. FATF har därefter utvecklat en vägledning för hur dessa standarder ska appliceras på virtuella tillgångar (eng. virtual assets, VAs) och tillhandahållare av virtuella tillgångar (eng. virtual asset providers, VASPs).^[104] FATF (2019), "Virtual Assets and virtual asset service providers", juni 2019, Financial Action Task Force. Under 2021 publicerades en uppdaterad version av vägledningen.^[105] FATF (2021), "Updated Guidance for a risk-based approach: Virtual Assets and virtual asset service providers", oktober 2021, Financial Action Task Force.

Kryptotillgångsrelaterade tjänster täcks inom eurosystemets nya övervakningsramverk

I november 2021 publicerades ett nytt ramverk för övervakning av digitala betalningar som gäller inom eurosystemet och ska användas av eurosystemets centralbanker.^[106] ECB (2021), "Eurosystem oversight framework for electronic payment instruments, schemes and arrangements", november 2021, Europeiska centralbanken. Det kallas för PISA-ramverket (Payment Instruments, Schemes and Arrangements, PISA). Tanken är att det ska användas för att övervaka aktörer som möjliggör eller stödjer användning av betalkort, kreditöverföringar, autogiro, överföringar av e-pengar och digitala betalningstokens, inklusive elektroniska plånböcker. Där räknas även kryptotillgångsrelaterade tjänster in. Eftersom Sverige inte ingår i eurosystemet gäller dock inte detta ramverk i Sverige.