Kryptotillgångar är digitala tillgångar
Publicerad: 19 maj 2022
Intresset för kryptotillgångar har ökat mycket på kort tid. En grundtanke med kryptotillgångar är att man vill skapa ett decentraliserat finansiellt system utan inblandning från stater, centralbanker och finansiella intermediärer som banker. Istället ska kontrollen ligga hos deltagarna genom decentraliserade nätverk, och alla ska kunna föra över pengar till vem som helst i hela världen utan att någon part kan begränsa det och utan att man till exempel behöver ha ett bankkonto.
Digitala tillgångar utan underliggande säkerheter
Kryptotillgångar är en sorts digital tillgång. Många kryptotillgångar har varken några underliggande säkerheter eller en central utgivare som styr hur många nya kryptotillgångar som ska ges ut eller vad priset på dem ska vara. Det finns inte heller någon part man kan vända sig till om något går fel (se avnittet Kryptotillgångar har lågt konsument- och investerarskydd). Istället är det en uppsättning med regler, ett protokoll, som klargör hur nya kryptotillgångar skapas samt på vilket sätt deltagarna kan interagera och göra transaktioner. Alla händelser såsom transaktioner registreras i en databas, till exempel en blockkedja, som kan läsas av alla. Kryptotillgångar har också ett decentraliserat deltagarnätverk där deltagarna uppdaterar, förvarar och läser blockkedjan.[29] Cryptocurrencies: looking beyond the hype. Kapitel i BIS Annual Economic Report, juni 2018, Bank for International Settlements.
Figur 1. Kryptotillgångars komponenter
Anm. Figuren bygger på information från Cryptocurrencies: looking beyond the hype. Kapitel i BIS Annual Economic Report, juni 2018, Bank for International Settlements.
Kryptotillgångarna Bitcoin och Ethereum är exempel på kryptotillgångar utan underliggande säkerheter eller central utgivare (i detta staff memo kallade ”kryptotillgångar utan underliggande säkerheter”). Ethereum är egentligen namnet på en decentraliserad blockkedja. Ethereumblockkedjan har en egen kryptotillgång vid namn Ether, som ofta kallas för Ethereum. I detta staff memo används namnet Ethereum både för blockkedjan och för kryptotillgången.
Priset på Bitcoin och Ethereum bestäms av förväntningar om att någon annan kommer att vara villig att betala minst lika mycket som man själv har betalat för att köpa dem. Det finns därmed inte någon garanti att de behåller sitt värde. Det är inte heller säkert att de kommer att gå att växla in mot en annan tillgång, till exempel en nationell valuta. Det som ger de flesta kryptotillgångarna sitt värde är istället förhoppningen om att de ska behålla eller öka sitt värde. Det kan även vara så att man värdesätter de decentraliserade egenskaperna hos kryptotillgångarna.
Kryptoplånböcker är en slags lagringsplats för kryptotillgångar.[30] För mer information om digitala plånböcker se till exempel B. Nibley (2021), "What is a crypto wallet? Understanding the software that allows you to store and transfer crypto securely", 28 oktober 2021, Business Insider. Själva kryptotillgångarna finns inte i plånboken, utan plånboken fungerar som ett sätt att komma åt kryptotillgångarna. En kryptoplånbok har dels en privat nyckel, dels en publik nyckel. Den privata nyckeln fungerar på ett liknande sätt som ett lösenord och ägaren av kryptotillgångarna använder den för att komma åt sina kryptotillgångar. Den publika nyckeln fungerar som plånbokens adress, som ägaren kan ange för att till exempel få kryptotillgångar skickade till sig.Även om adressen till plånboken är publik är informationen om plånbokens innehavare är dold. Det är därför som man pratar om att Bitcoin och andra kryptotillgångar har en relativt hög grad av anonymitet, till skillnad från till exempel ett bankkonto där banken har höga krav på sig att de ska ha god kännedom om sina kunder.
Transaktioner i Bitcoin och många andra kryptotillgångar bygger på en metod som kallas för proof of work (PoW). Hur den fungerar beskrivs översiktligt i faktarutan nedan.[31] För mer utförlig information om hur en Bitcointransaktion går till se B. Segendorf (2014), ”Vad är Bitcoin?”, Penning- och valutapolitik, 2014:2, Sveriges riksbank.
Fakta - Hur går proof of work till?
För att till exempel en Bitcointransaktion ska genomföras mellan två digitala plånböcker behöver den bekräftas av nätverket. Transaktionen slås ihop med andra föreslagna transaktioner i ett så kallat block. Detta sker automatiskt var tionde minut. De som bekräftar blocket med föreslagna transaktioner kallas för miners, vilket vem som helst kan bli.[32] Detta är fallet för en öppen blockkedja, vilket även kallas permissionless blockchain. Man kan även ha en blockkedja där enbart vissa parter har möjlighet att uppdatera den, vilket kallas för permissioned blockchain. Miners tävlar om att bekräfta transaktionen genom att vara den som snabbast löser ett matematiskt problem. Lösningen på problemet ska därefter bekräftas av andra miners genom ett majoritetsbeslut.[33] En miner får större röststyrka ju större datorkraft hen tillför till Bitcoinnätverket. När blocket med transaktioner verifierats läggs de till kedjan av block med tidigare genomförda transaktioner.
Miners har incitament att verifiera transaktioner genom att den miner som snabbast löst det matematiska problemet får en belöning i form av nyskapade Bitcoin. Minern får även en belöning i form av en transaktionsavgift.[34] Transaktioner med ingen eller lägre transaktionsavgift kan behöva vänta längre tid innan de blir bekräftade och genomförda. Svårigheten på det matematiska problemet och hur många nya Bitcoins som skapas styrs av protokollet för Bitcoin. När priset på Bitcoin ökar blir det mer attraktivt att vara med och tävla om att bekräfta transaktioner och därmed tilldelas nyskapade Bitcoin. Om fler datorer deltar i nätverket ökar problemets svårighetsgrad. Ett svårare problem kräver mer datorkraft.
Eftersom alla Bitcointransaktioner behöver bekräftas av nätverket och detta görs med tiominutersintervall kan det ta upp till tio minuter innan transaktionen är verifierad. Därtill finns det en tumregel om att man bör vänta ett antal omgångar för att vara säker på att transaktionen verkligen har genomförts och finns på blockkedjan.
Det finns också andra metoder för att bekräfta transaktioner på blockkedjor. En av de mest kända är proof of stake, som kräver mindre datorkraft än proof of work.[35] Proof of stake (PoS) innebär i korthet att de som håller tillräckligt många av den aktuella kryptotillgången kan få förtroendet att verifiera transaktioner. Kryptotillgången och blockkedjan Ethereum ska gå över till PoS istället för PoW.
Det finns en inbyggd halveringstid för hur många Bitcoins som skapas för varje tillagt block och hur stor belöning den miner som snabbast löst problemet därmed får. Efter 210 000 block halveras mängden Bitcoins som skapas. Så småningom kommer därmed mängden nyskapade Bitcoins att minska till nära noll. Det innebär att det finns en övre gräns för hur många Bitcoins som totalt kan skapas, vilket är 21 miljoner. I mitten av maj 2022 var mängden cirkulerande Bitcoins ungefär 19 miljoner.[36] Se Blockchains hemsida: Blockchain Explorer - Search the Blockchain | BTC | ETH | BCH. Allt eftersom miners får färre nyskapade Bitcoin när de bekräftar transaktioner, kommer transaktionsavgifter att bli en viktigare del av nätverket. Med andra ord kommer transaktionsavgifter att utgöra ett allt viktigare incitament för miners att verifiera transaktioner i jämförelse med nuläget då miners även belönas med nyskapade Bitcoin.
Kryptotillgångar kallas också för kryptovalutor men saknar egenskaper som vanliga valutor har
Det är vanligt att begreppet kryptovalutor används för att beskriva kryptotillgångar. Men i Riksbankens mening är begreppet kryptovaluta missvisande eftersom det antyder att kryptotillgångar skulle vara en form av pengar.
Det finns olika sätt att definiera vad pengar är. Ett vanligt definitionssätt är att en tillgång ska uppfylla tre kriterier för att anses vara pengar: Den ska fungera som en värdebevarare, den ska fungera som betalningsmedel och den ska fungera som en räkneenhet.[37] Se exempelvis G. Söderberg (2018), ”Är Bitcoin och andra kryptotillgångar pengar?”, Ekonomiska kommentarer nr 5, 2018, Sveriges riksbank. Eftersom Bitcoin än så länge är den största kryptotillgången tar vi den som exempel.
Att en tillgång ska fungera som en värdebevarare innebär att den som innehar den ska kunna lita på att det går att köpa ungefär lika mycket för till exempel hundra svenska kronor i dag som i morgon. Priset på Bitcoin har haft en hög grad av volatilitet (se Diagram 4) och är därmed en relativt dålig värdebevarare. Det finns dock kryptotillgångar vars syfte är att ha stabila priser över tid (se avsnittet Hur skiljer sig stablecoins från andra kryptotillgångar?).
Att en tillgång ska fungera som betalningsmedel innebär i huvudsak att den ska gå att använda för betalningar, det vill säga att en köpare använder tillgången för att betala och att en säljare accepterar den som betalning. Det finns ingen exakt siffra över hur många företag som accepterar Bitcoin som betalmedel vid köp av varor och tjänster. Coinmap har emellertid en karttjänst där användare kan lägga till olika handlare som accepterar Bitcoin direkt för betalningar samt så kallade Bitcoinautomater där man kan köpa Bitcoins med hjälp av kontanter eller betalkort. Per den 13 maj 2022 var cirka 29 500 handlare och automater världen över tillagda på kartan.[38] Se Coinmaps hemsida: Crypto ATMs & merchants of the world | Coinmap.org. Som en jämförelse accepteras Visakort hos fler än 60 miljoner handlare världen över.[39] Se Visa (2022), “Leading by example”, Visa. Hämtad 25 april 2022. [online] Tillgänglig på: Leading by Example | Visa. I El Salvador har Bitcoin relativt nyligen gjorts till ett lagligt betalningsmedel, och har samma legala ställning där som kontanter har i Sverige. Det innebär generellt sett att Bitcoin ska kunna användas som betalmedel överallt i El Salvador. I april 2022 har också Centralafrikanska Republiken gjort Bitcoin till legalt betalningsmedel.
Att en tillgång ska fungera som en räkneenhet innebär i korthet att den används för att prissätta varor och tjänster. De andra två funktionerna spelar in i detta, eftersom det är svårare att prissätta en vara eller en tjänst om värdet på tillgången fluktuerar mycket eller om den inte används som betalningsmedel. I Sverige, och andra länder, sätts priser i den lokala valutan och inte i Bitcoin.
Bitcoin uppfyller generellt sett inte de tre funktionerna och man kan därmed dra slutsatsen att Bitcoin inte är pengar, åtminstone inte i den bemärkelsen att det fungerar som pengar i det traditionella finansiella systemet och i samhället. Liknande resonemang går att föra om många andra kryptotillgångar.
Värdet på kryptotillgångar har ökat markant men haft en hög grad av volatilitet
Marknaden för kryptotillgångar har växt mycket sedan början av 2018 . Marknaden nådde en rekordstorlek under november 2021 om cirka 25 000 miljarder kronor. Därefter har den minskat kraftigt i storlek och är nu värd knappt 12 400 miljarder kronor (ungefär 1 200 miljarder dollar) (se 19Diagram 2). Därtill är marknaden för kryptotillgångar fortfarande bara en liten marknad jämfört med det globala finansiella systemet, vars totala tillgångar uppgick till ungefär 470 000 miljarder dollar i slutet av 2020.[40] FSB (2021), ”Global Monitoring Report on Non-Bank Financial Intermediation”, 16 december 2021, Financial Stability Board.
Totalt sett finns det ungefär tiotusen olika kryptotillgångar. Baserat på marknadsvärde är Bitcoin den största kryptotillgången, men det finns ett flertal andra kryptotillgångar som också har ökat i storlek.[41] Marknadsvärdet för kryptotillgångar beräknas vanligen som priset per kryptotillgång multiplicerat med den cirkulerande volymen. Ett exempel på en sådan kryptotillgång är Ethereum. En stor anledning till ökningen i kryptotillgångarnas totala marknadsvärde är att priset på olika kryptotillgångar har ökat, men antalet cirkulerande kryptotillgångar har också ökat.
Det finns kryptotillgångar som kallas för memecoins eftersom de refererar till internetmemes.[42] Ett meme är en slags skämtsam bild, video eller GIF som cirkulerar på internet. Ofta har memet en tillhörande textfras. För vissa av dessa har priserna ökat mycket snabbt, ofta efter att de blivit upphaussade på olika internetforum, för att sedan falla drastiskt. Ett exempel på det är den så kallade Dogecoin. I början av 2021 var den värd ungefär 1 amerikansk cent (se Diagram 3). Under april och maj 2021 ökade priset kraftigt till cirka 68 cent per Dogecoin, för att därefter under juni och juli falla med knappt 74 procent ner till cirka 18 cent.
Trots att priserna på många kryptotillgångar som Bitcoin och Ethereum har gått upp mycket under de senaste åren har de också varit mycket volatila. Utvecklingen de senaste månaderna är ett tydligt tecken på denna volatilitet. Även jämfört med andra tillgångar har Bitcoin och Ethereum haft en betydligt högre volatilitet (se Diagram 4).