I likhet med andra finansiella företag följer fintechföretagen gällande lag. I vissa fall kan dock fintechverksamhet kringgå den genom att använda ny teknik (se avsnittet Fintechaktiviteter kan leda till att befintliga regler kringgås).

I allmänhet ska fintechföretagen ansöka om tillstånd hos FI för att bedriva sin verksamhet, och även stå under deras tillsyn.^[15] I vissa lagar kan företag under vissa förutsättningar ansöka om undantag från tillståndsplikt och står då inte under tillsyn. Vissa företag behöver enbart registrera verksamheten hos FI och står då inte heller under tillsyn. FI kontrollerar dock minst en gång per år att registrerade företag uppfyller de krav som ställs på dem. Vilken lag som är tillämplig för fintechföretagen beror på vilken typ av verksamhet de ägnar sig åt. De ska även följa annan, mer generellt applicerbar lagstiftning som exempelvis dataskyddsförordningen.^[16] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Om ett företag till exempel är ett betalningsinstitut ska det följa betaltjänstlagen.^[17] Se lag (2010:751) om betaltjänster. Till denna kategori räknas till exempel företag som gör det möjligt för privatpersoner att göra betalningar direkt från sitt bankkonto när de köper något i en e-handel. Det inkluderar även fintechföretag som lånar ut pengar till mindre företag eller som gör det möjligt för privatpersoner att betala räkningar och fakturor med kreditkort.

Om ett företag istället är ett konsumentkreditinstitut ska det följa lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter.^[18] Se lag (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. Till den kategorin räknas bland annat företag som tar över en kunds befintliga krediter, delbetalningar och privatlån för att istället erbjuda kunden ett sammanslaget lån. Även fintechföretag som erbjuder tjänster för att jämföra villkor mellan olika långivare eller möjlighet att samla lån och krediter räknas hit.

Ytterligare ett exempel på en företagsform som fintechföretag kan kategoriseras som är finansiella institut. De är speciella på det sättet att de inte behöver söka tillstånd hos FI utan enbart registrera sin verksamhet. Hit räknas exempelvis företag som tillhandahåller internetbaserade låneplattformar (se avsnittet Kreditgivning från fintech- och bigtechföretag har växt särskilt fort). Hit räknas även företag som erbjuder tjänster för att köpa och sälja kryptotillgångar. Finansiella institut ska följa lagen om valutaväxling och annan finansiell verksamhet.^[19] Se lag (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet.

Det finns även en mängd andra företagsformer som fintechföretag kan kategoriseras som, till exempel värdepappersbolag. Vissa fintechföretag, till exempel Klarna, är kategoriserade som bankaktiebolag och ska följa samma lagar som de traditionella bankerna.^[20] Se lag (2004:297) om bank och finansieringsrörelse.