Gå direkt till innehåll
Statistik
Öppna undermeny
Räntor och valutakurser
Öppna undermeny
Sök räntor och valutakurser
Sök års- och månadsgenomsnitt valutakurser
Sök crosskurser
Valutakurser till deklarationen
Historiska valutakurser och valutor som har upphört
Styrränta, in- och utlåningsränta
Referensräntan (enligt räntelagen)
Hämta räntor och valutakurser via API
Öppna undermeny
Frågor och svar om API:et för räntor och valutakurser
Serier för API:et
Förklaringar - räntor och valutakurser
Öppna undermeny
Vanliga frågor om valutakurserna
Valutakoder
Riksbanksräntor
Svenska marknadsräntor
Öppna undermeny
Stibor
Internationella marknadsräntor
Valutakursindex
Swestr
Öppna undermeny
Sök Swestr-noteringar
Beräkningsmetod och transaktionsunderlag
Öppna undermeny
Datakälla för Swestr
Rapport om transaktionsunderlag för Swestr
Process för publicering
Genomsnittsräntor och index
Styrning och kontroll
Öppna undermeny
Övervakning
Riksbankens roll som administratör av Swestr
För rapportörer
Öppna undermeny
Frågor och svar om rapporteringen
Förutsättningar för användning och vidarepublicering av Swestr
Hämta Swestr via API
Rådgivande grupp för Swestr
Historiska skattningar
Årlig rapport om Swestr
Bakgrund
Öppna undermeny
Testperiod
Finansmarknadsstatistik
Öppna undermeny
Lista över svenska monetära finansinstitut
Betalningsbalansstatistik
Värdepappersstatistik
Omsättningsstatistik
Öppna undermeny
Penning- och obligationsmarknad
Valutamarknad
Räntederivatmarknad
Hämta omsättningsstatistik via API
SELMA-rapportering
Öppna undermeny
Frågor och svar
Betalningsstatistik
Öppna undermeny
För rapportörer
Sedel- och myntstatistik
Betalningar i RIX-RTGS
Betalningsvanor
Riksbankens balansräkning
Öppna undermeny
Riksbankens tillgångar och skulder (veckorapport)
Valutareserv (veckorapport)
Valutareserv och likviditetsposition (månadsrapport)
Riksbankens redovisningsprinciper
Ramverket för Riksbankens eget kapital i riksbankslagen
Publicerat om Riksbankens balansräkning
Makroindikatorer och prognoser
Öppna undermeny
Prognoser och utfall
Öppna undermeny
Hämta prognoser och utfall via API
Underliggande inflation
Resursutnyttjandeindikatorn
Undergrupper KPIF
Statistikportaler hos andra myndigheter
Historisk monetär statistik för Sverige
Internationell bankstatistik
Öppna undermeny
Svenska bankgrupper
Svensk banksektor
Fördjupad information
För rapportörer
Betalningar & kontanter
Öppna undermeny
Betalningsrapport
Öppna undermeny
Betalningsrapport 2026
Öppna undermeny
Riksbankens ansvar för betalningar
Öppna undermeny
Riksbankens mandat på betalningsområdet
Följande målsättningar styr Riksbankens arbete med betalningar
Riksbankens roll på betalningsmarknaden
Sammanfattning och rekommendationer
Öppna undermeny
Alla måste kunna betala
Betalningsmarknaden behöver bli ännu säkrare och mer motståndskraftig
Fler nya alternativ behövs på betalningsmarknaden
Utvecklingen på betalningsmarknaden
Öppna undermeny
Svenska folkets betalningsvanor
Småföretagens syn på betalningar
Modernisering av betalningsmarknaden
Nya tjänster på betalningsmarknaden
Nya former av pengar utvecklas
Geopolitisk osäkerhet leder till regionalisering
Hur säkra, effektiva och tillgängliga är betalningar?
Öppna undermeny
Samverkan gör betalningssystemet motståndskraftigt
Betalningsinfrastrukturen fungerar väl
Omedelbara betalningar är effektiva men utbudet är begränsat och de medför risker som behöver hanteras
Betalningar mellan de nordiska länderna är inte tillräckligt effektiva
Fortsatta utmaningar för kontanterna
Fler bör kunna få tillgång till ett betalkonto
Viktigt att kunna betala med enkla betalsätt till rimliga priser
Krångligt att hjälpa andra med betalningar
Positivt med statlig e-legitimation som alternativ till BankID vid betalningar
Betalningsmarknaden är överlag säker men bedrägerier och penningtvätt utgör problem
Riksbankens policyrekommendationer
Öppna undermeny
Riksbankens rekommendationer
Det måste finnas betalsätt för alla
Tillgången till kontanttjänster behöver förbättras
En beloppsgräns på 10 000 kronor bör införas vid kontantköp i handeln
Hushåll bör ha flera betalsätt för att kunna betala vid störningar, till exempel 1 000 kronor i kontanter per vuxen
Möjligheten att betala offline bör utökas
Betaltjänstleverantörer bör erbjuda fler tjänster för omedelbara betalningar
Betalningar mellan länder behöver bli billigare och snabbare
Riksdagen och regeringen rekommenderas tillsätta en utredning om en e-krona
Fördjupning – Pengar i förändring – traditionella och nya former
Öppna undermeny
Pengar på bankkonton är den vanligaste formen av pengar
E-pengar är en annan form av reglerade privata pengar
Centralbanksreserver spelar en viktig roll i betalningssystemet
Retail CBDC – en helt ny typ av pengar
Stablecoins – en typ av kryptotillgång som blivit reglerade privata pengar
Tokenisering av pengar och tillgångar
Bilaga: Sifferunderlag
Betalningsrapport 2025
Öppna undermeny
Trender på betalningsmarknaden
Öppna undermeny
Svensk betalningsmarknad är nästan helt digital
Småföretagens syn på betalningar
Många småföretag i detaljhandeln har slutat ta emot kontanter
Globala trender på betalningsmarknaden
Säkerhet, effektivitet och tillgänglighet
Öppna undermeny
Är betalningar i Sverige säkra?
Är betalningar i Sverige effektiva?
Är betalningar i Sverige tillgängliga?
Riksbankens arbete och rekommendationer
Öppna undermeny
Allmänhetens möjlighet att betala i kris och vid höjd beredskap behöver stärkas
Alla ska kunna betala
Framtidens betalningsinfrastruktur behöver utvecklas
Betalningssystemet RIX behöver kunna hantera framtidens utmaningar
Den digitala eurons framtid påverkar arbetet med e-kronan
Bilaga: Sifferunderlag
Betalningsrapport 2024
Öppna undermeny
Utvecklingen på betalningsmarknaden
Öppna undermeny
Svenska folkets betalningsvanor
Kontanter används sällan och utbudet av kontanttjänster minskar
Överföringar till utlandet upplevs vara säkra men dyra
Digitaliseringen av betalningar är en global trend
Säkerhet, effektivitet och tillgänglighet
Öppna undermeny
Är betalningar i Sverige säkra?
Är betalningar i Sverige effektiva?
Är betalningar i Sverige tillgängliga?
Riksbankens arbete och policy
Öppna undermeny
Alla måste kunna betala
Betalningar ska fungera även i kris och krig
Modernisering av betalningsinfrastrukturen nödvändig
Fler åtgärder behövs för att skydda kontanterna
Arbetet med e-kronan fortsätter
Betalningsrapport 2022
Öppna undermeny
Trender på betalningsmarknaden
Öppna undermeny
I Sverige föredrar vi att betala digitalt
Att betala med mobilen är populärt
Betalning i butik sker sällan med kontanter
Svårt för många att betala digitalt
En av tio skickar pengar utomlands
Säkerhet och effektivitet
Öppna undermeny
Är betalningar i Sverige säkra?
Är betalningar i Sverige effektiva?
Riksbankens arbete och policy
Öppna undermeny
Riksbanken moderniserar sina system
Riksbanken får ett tydligare ansvar för kontanterna
Riksbanken förbereder för en möjlig e-krona
Riksbanken arbetar för att förbättra utlandsbetalningar
Riksbanken bidrar till ökad motståndskraft
Betalningsrapport 2021
Öppna undermeny
1. Trender på betalningsmarknaden
Öppna undermeny
Pandemin påskyndar utvecklingen mot digitala betalningar
Nya möjligheter och utmaningar med pengar i nya former
Internationell harmonisering påverkar Sverige
2. Säkerhet och effektivitet
Öppna undermeny
Är betalningar i Sverige säkra?
Är betalningarna effektiva?
3. Riksbankens arbete och policy
Öppna undermeny
RIX vidareutvecklas för att möta framtidens behov
Kontanternas ställning som lagligt betalningsmedel behöver stärkas
Test av teknisk lösning för e-kronor
Riksbanken bidrar aktivt i det internationella samarbetet
Ordlista
Så betalar svenskarna 2020
Öppna undermeny
1. Betalningsmarknaden digitaliseras
Öppna undermeny
Coronapandemin har påverkat hur man betalar i Sverige och i omvärlden
Många betalar med mobilen, till exempel via Swish
Kontanterna tappar mark
Kontantfritt – inte problemfritt
Varför slutar svenskarna använda kontanter?
2. Svenska betalningar är säkra och effektiva
Öppna undermeny
Är betalningar i Sverige säkra?
Är betalningarna i Sverige effektiva?
Fintech medför nya lösningar på betalningsmarknaden
Utlandsbetalningar behöver förbättras
3. Riksbanken anpassar sig till en förändrad värld
Öppna undermeny
Svenska sedlar och mynt – Riksbankens nya ansvar för kontanthanteringen
Betalningar vid fredstida kriser och höjd beredskap
Svenska betalningar integreras med omvärlden
Digitala pengar – Riksbankens e-kronapilot
Internationellt samarbete kring digitala centralbankspengar
Så betalar svenskarna 2019
Öppna undermeny
Betalningsmarknaden digitaliseras
Öppna undermeny
Viktiga drivkrafter och trender
Kontanter används alltmer sällan
Vanligare att betala med app i mobilen (Swish)
Kortbetalningar dominerar fortfarande
Kryptovalutor är inte vanliga pengar
Svenska betalningar är säkra och effektiva
Öppna undermeny
Säkerheten i Sverige är hög internationellt sett
Digitaliseringen gör betalningar mer effektiva
Internationella betalningar behöver effektiviseras
Riksbanken anpassar sig till den digitala världen
Öppna undermeny
Snabba betalningar kräver nytänkande
Digitala kontanter: e-kronaprojektet
Riksbanken avser att använda TIPS
Statlig utredning om den digitala betalningsmarknaden
Förstärkt beredskap inom finanssektorn
Riksbankens ansvar för betalningar
Öppna undermeny
Kontanthanteringskontor
Betalningsrådet
Infrastrukturrådet för betalningar och värdepapper
Betalningar och hållbarhet
Betalningsberedskap
Öppna undermeny
Rekommendationer till allmänheten
Offlinebetalningar
Samverkan inom civil beredskap betalningar
Föreskrifter och planeringsförutsättningar
Vad är pengar?
Öppna undermeny
Hur mycket pengar finns det i samhället?
Vad är stablecoins?
Så fungerar en betalning
Öppna undermeny
Flödet av kontanter
Sedlar & mynt
Öppna undermeny
Sedlar
Öppna undermeny
Giltiga sedlar
Öppna undermeny
20-kronorssedel
50-kronorssedel
100-kronorssedel
200-kronorssedel
500-kronorssedel
1000-kronorssedel
Ogiltiga sedlar
Öppna undermeny
Ogiltig 20-kronorssedel
Ogiltig 50-kronorssedel
Ogiltig 100-kronorssedel
Ogiltig 500-kronorssedel
Ogiltig 1000-kronorssedel
Sedlar som blev ogiltiga före 2016
Säkerhetsdetaljer
Att lösa in ogiltiga sedlar
Att lösa in skadade och missfärgade sedlar
Skyddsinfärgade sedlar
Sedlarnas utformning
Mynt
Öppna undermeny
Giltiga mynt
Öppna undermeny
1-krona
2-krona
5-krona
10-krona
Ogiltiga mynt
Öppna undermeny
Ogiltiga 1-kronor
Ogiltiga 2-kronor
Ogiltiga 5-kronor
Minnesmynt
Öppna undermeny
Att lösa in skadade minnesmynt
2000-talet
1900-talet
1800-talet
1700-talet
Avbildning och reklam
Skyldighet för större banker att tillhandahålla vissa kontanttjänster
Sedel- och myntutbytet 2015-2017
Frågor & svar
Betalningssystemet RIX
Öppna undermeny
Delta i RIX
Öppna undermeny
Deltagare i RIX
Hur blir man RIX-deltagare?
Prislista
Säkerheter för kredit i Riksbanken
Öppna undermeny
Godkända säkerheter
Ansökan för godkännande av värdepapper
Villkor och anvisningar
Öppna undermeny
Anvisningar och systemdokumentation RIX-RTGS
Anvisningar och systemdokumentation RIX-INST
Statistik över betalningar
Pågående utredningar och projekt
Öppna undermeny
Omedelbara valutaöverskridande betalningar (TIPS X-CCY)
Utredning om Riksbankens framtida avvecklingstjänster
Behandling av personuppgifter
E-krona
Öppna undermeny
E-kronarapporter
Publicerat om e-krona
E-kronapiloten – test av teknisk lösning för e-krona
Dialogforum om e-kronan
Digitala centralbankspengar internationellt
Skillnaden mellan e-kronor, kryptovalutor och kryptotillgångar
Penningpolitik
Öppna undermeny
Penningpolitiska beslut
Öppna undermeny
Penningpolitiska rapporter och uppdateringar
Penningpolitiska beslutsdokument
Fördjupande analys i de penningpolitiska rapporterna
Penningpolitiska protokoll
Inflationsmålet
Öppna undermeny
Vad är inflation?
Hur mäts inflation?
Historik inflationsmålet
Inflationen just nu
Vad är penningpolitik?
Öppna undermeny
Vad är styrräntan?
Vad är prognosen för styrräntan?
Så påverkar penningpolitiken inflationen
Omvärldens betydelse för penningpolitiken
Utvärdering av penningpolitiken
Kompletterande penningpolitiska åtgärder
Vägen till ett penningpolitiskt beslut
Öppna undermeny
Direktionens röstning
Riksbanken gör prognoser
Så genomförs ett penningpolitiskt beslut
Penningpolitik och hållbarhet
Finansiell stabilitet
Öppna undermeny
Riksbankens ansvar inom finansiell stabilitet
Öppna undermeny
Förebygga finansiella kriser
Öppna undermeny
Samla in information
Löpande analys och övervakning
Kommunikation för att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet
Finansiella regelverk
Riksbankens arbete med cyberrisker
Öppna undermeny
TIBER och DORA TLPT
Hantering av en finansiell kris
Öppna undermeny
Generellt likviditetsstöd
Öppna undermeny
Erbjuda krediter
Ingå återköpsavtal
Köpa och sälja finansiella instrument
Särskilt likviditetsstöd (nödkredit)
Valutaåterköpsavtal
Klimatförändringarna och finansiella stabilitetsrisker
Finansiell stabilitetsrapport
Öppna undermeny
Fördjupningar i Finansiell stabilitetsrapport
Den kontracykliska kapitalbufferten
Det finansiella systemet
Öppna undermeny
Den finansiella infrastrukturen
Öppna undermeny
Övervakning av den finansiella infrastrukturen
System i den finansiella infrastrukturen
Harmonisering av den finansiella infrastrukturen
Banksystemet
Finansiella stabilitetsrådet
Marknader
Öppna undermeny
Riksbankens roll på de finansiella marknaderna
Riksbanksräntor
Det penningpolitiska styrsystemet
Öppna undermeny
Penningpolitiska instrument
Motparter
Öppna undermeny
Penningpolitiska motparter
Hur blir man penningpolitisk motpart?
Villkor och anvisningar
Rapportering
Motparter i valutatransaktioner
Motparter med tillgång till särskilda faciliteter för centrala motparter
Säkerheter
Öppna undermeny
Godkända säkerheter
Ansökan för godkännande av värdepapper
Likviditetsöverskottets utveckling
Marknadsoperationer
Öppna undermeny
Riksbankscertifikat
Öppna undermeny
Auktionsvillkor
Auktionsresultat
Avvikande auktionsdatum
Historisk data – riksbankscertifikat
Återköp
Försäljning av statsobligationer
Öppna undermeny
Auktionsvillkor
Auktionsresultat
Auktionskalender
Penningpolitiska repor - historisk data
Innehav av värdepapper i svenska kronor
Öppna undermeny
Företagsobligationer
Öppna undermeny
Innehav av företagsobligationer - per obligation
Transaktionslista för företagsobligationer
Klimatavtrycket för innehaven av företagsobligationer
Kommunobligationer
Öppna undermeny
Innehav av kommunobligationer - per obligation
Transaktionslista för kommunobligationer
Statsobligationer
Öppna undermeny
Innehav av statsobligationer - per obligation
Transaktionslista för statsobligationer
Klimatavtrycket för Riksbankens innehav av statsobligationer
Statsskuldsväxlar
Öppna undermeny
Innehav av statsskuldväxlar – per växel
Transaktionslista för statsskuldväxlar
Säkerställda obligationer
Öppna undermeny
Innehav av säkerställda obligationer – per obligation
Transaktionslista för säkerställda obligationer
Balansräkningen
Öppna undermeny
Riksbankens tillgångar och skulder
Valutareserv (veckorapport)
Valutareserv och likviditetsposition (månadsrapport)
Riksbankens redovisningsprinciper
Ramverket för Riksbankens eget kapital i riksbankslagen
Publicerat om Riksbankens balansräkning
Räntefri inlåning (inlåningskrav)
Öppna undermeny
För kreditinstitut som omfattas av inlåningskravet
Öppna undermeny
Lista över kreditinstitut
Hur en insättning går till
Öppna undermeny
Om ni inte är deltagare i RIX-RTGS
Om ni är deltagare i RIX-RTGS
Mallar för er som agerar betalningsombud
Så beräknas inlåningskravet
Så beräknas inlåningsbasen
Guld- och valutareserven
Öppna undermeny
Guldreserven
Valutareserven
Öppna undermeny
Klimatavtrycket för valutareserven
Valutasäkring av valutareserven
Kommitté för den nordiska valutamarknaden
Öppna undermeny
Global uppförandekod för valutamarknaden
Tillgångsförvaltningen och hållbarhet
Åtgärder vid finansiell oro
Öppna undermeny
Åtgärder under coronapandemin
