I nästa steg utvärderas konjunkturindikatorns prognosförmåga för oreviderad och reviderad BNP i kvartalsförändring. Först utvärderas den i förhållande till de serier som ingår i indikatorn. På så vis kan man undersöka om indikatorn är mer informativ om den ekonomiska utvecklingen än vad de enskilda enkätfrågorna är. Därefter jämförs indikatorns prognosförmåga med andra enkätbaserade konjunkturindikatorer. Syftet är att testa indikatorns förmåga att teckna en nulägesbild av ekonomin och av den anledningen är denna övning begränsad till prognoser för ett och två kvartal framåt.

Prognosförmågan testades genom att addera respektive indikator och enkätfråga i en autoregressiv modell av BNP i kvartalsförändring. Först har varje modell estimerats för perioden 2008 kvartal tre till 2015 kvartal fyra och baserat på den estimeringen har modellerna genererat en prognos för första och andra kvartalet 2016. Därefter har estimeringsperioden utökats med ett kvartal och nya prognoser har genererats för ett och två kvartal framåt. Övningen har upprepats fram till fjärde kvartalet 2022^[16] Utvärderingsperioden är satt till 2016-2022 för att ge modellerna tillräckligt många observationer att estimeras för (2008-2015) men samtidigt ge tillräckligt många prognoser att utvärderas för. Genom att starta utvärderingsperioden vid 2016 undviker man en utvärderingsperiod som är koncentrerad runt pandemin och man möjliggör en bättre jämförelse mellan reviderad och oreviderad BNP. och följaktligen producerar modellerna ett antal prognoser som kan användas för att utvärdera deras genomsnittliga förmåga att förutspå BNP-tillväxten. Det görs genom att beräkna roten ur medelkvadratfelet (RMSE) och dess förhållande till RMSE från en autoregressiv modell utan indikator/enkätfråga. En kvot under ett indikerar att modellen genererar prognoser som avviker mindre från den faktiska tillväxten än vad den autoregressiva modellen utan indikator/enkätfråga gör.

Konjunkturindikatorn har tydligt lägre RMSE än de flesta av de enskilda enkätfrågorna för både oreviderad och reviderad BNP-data och för båda tidshorisonterna (se tabell 6 i Appendix). De enskilda enkätfrågorna som fungerar ungefär lika bra som konjunkturindikatorn är produktion/försäljning innevarande kvartal, orderingång innevarande kvartal, investeringsplaner och tillgång till extern finansiering. När tidshorisonten förlängs med ett kvartal ökar dock prognosfelen för modellerna där dessa ingår i högre utsträckning än modellen för konjunkturindikatorn.

Trots att företagsundersökningens konjunkturindikator bygger på ett mycket mindre urval så presterar den ungefär lika bra, och ibland till och med bättre, än de andra enkätbaserade konjunkturmåtten (se tabell 3). Prognosövningen visar också att konjunkturindikatorn har en relativt god prognosförmåga oberoende av revideringar av BNP-data, men ger något mer träffsäkra prognoser för den första publiceringen. Detta är i linje med vad tidigare studier av prognosförmågan för enkätbaserade indikatorer har visat.^[17] Se till exempel Pichette & Robitaille (2017), Brander m.fl. (2017) och Chamberlin (2007). Konjunkturindikatorn kan därför antas ge värdefulla signaler om BNP-tillväxten, oavsett om oreviderad eller reviderad BNP-data används.

Anm. KI avser data från Konjunkturinstitutet. SB/SILF avser data från Swedbank/SILF

Källa: Riksbanken.