Sedan 2007 träffar ekonomer på Riksbanken företagsrepresentanter och för ett samtal om hur företagets situation ser ut nu och hur man bedömer att situationen kommer att förändras framöver. Fördelen med att informationshämtningen sker via samtal är att intervjuaren kan ställa följdfrågor om vad som ligger till grund för dessa bedömningar. Respondentens kvalitativa beskrivningar kompletteras med kvantitativa svar på ett antal kärnfrågor som ska besvaras under samtalet. På så sätt ger företagsundersökningen en fördjupad bild av det aktuella läget i näringslivet samtidigt som den samlar mätbara uppgifter som visar hur läget förändras över tid. ^[5] Respondenternas kvantitativa svar kodas som ”1” för ”bättre” eller ”öka”, ”0” för ”oförändrat” eller ”som normalt”, och ”-1” för ”sämre” eller ”minska”. Nettotalen av svaren för varje fråga och omgång viktas mot företagens storlek (antal anställda) och bilder en punkt i respektive frågas tidsserie.

Under en undersökningsomgång träffar Riksbanken mellan 40 och 50 av de större företagen från de viktigaste sektorerna för den svenska ekonomin. Trots ett något begränsat urval har tidigare utvärderingar av företagsundersökningen visat att tidsserierna över de kvantitativa svaren stämmer väl överens med officiell statistik i respektive fråga.^[6] Frohm & Tibblin (2015). Det kan förklaras av att det svenska näringslivet domineras av ett relativt litet antal aktörer vilket gör att ett mindre urval kan täcka en stor del av näringslivet.