Penningpolitik och beteendeekonomi

Beteendeekonomiska perspektiv på uppgången i inflationen 2021–2022

Till rapportens startsida
Beteendeekonomiska perspektiv på uppgången i inflationen 2021–2022

Betydelsen av inflation för ekonomiska beslut

Publicerad: 10 april 2024

Ett fenomen som vi beskrev tidigare är penningillusion, alltså att hushåll och företag tenderar att bortse från inflationen i sina ekonomiska beslut. Men en hypotes är också att denna tendens minskar om inflationen blir tillräckligt hög. Teorin om rational inattention innebär att aktörerna har kostnader för att inhämta information och därför optimerar sina beslut med hänsyn tagen till det. Men det finns också psykologiska förklaringar som har att göra med hur synliga prisökningarna är. I litteraturen om inflationsförväntningar bland hushåll har man funnit att förväntningarna påverkas av synliga prisförändringar. En hypotes blir alltså att det kan finnas en ”uppmärksamhetsgräns” då inflationen får betydelse för ekonomiska beslut. Under senare år då inflationen stigit kraftigt har flera centralbanker uppmärksammat denna möjlighet.[41] Se exempelvis Nagel (2022), Bayarmagnai (2023), Bracha och Tang (2022), Braitsch och Mitchell (2022) och Norges Bank (2023).

Under våren 2022 sjönk hushållens förväntningar på den egna ekonomin enligt Konjunkturbarometern mycket kraftigt, samtidigt som inflationen steg snabbt (se diagram 1). Det är väl i linje med forskningsresultat som visar att hushåll förknippar stigande inflation med en försämrad levnadsstandard. Samtidigt som inflationen steg sjönk reallönerna mycket kraftigt. Riksbanken har i de penningpolitiska rapporterna lyft fram vikten av att inflationen sjunker mot målet, så att reallönerna åter kan börja stiga och levnadsstandarden förbättras bland hushållen.

Diagram 1. Förväntningarna på den egna ekonomin och inflationen enligt KPIF Nettotal respektive årlig procentuell förändring Diagram 1. Förväntningarna på den egna ekonomin och inflationen enligt KPIF
Källor: Konjunkturinstitutet och SCB.