Under senare år har både intresset för så kallade kryptovalutor och antalet kryptovalutor ökat. Det finns idag en mängd olika kryptovalutor som är utformade på olika sätt. Bitcoin, Ethereum och Cardano är bland de mest kända. Riksbanken anser att kryptotillgångar är en mer lämpning benämning eftersom dessa i nuläget snarare används för spekulation än som pengar. I den här rapporten har vi ändå valt att använda det mer kända begreppet kryptovaluta för att det inte ska uppstå något missförstånd om vad vi menar.

Hur skiljer sig då kryptovalutor från nationella valutor som svenska kronan? Den viktigaste skillnaden är att kryptovalutor saknar det institutionella och legala ramverk som nationella valutor har. För att pengar ska fungera som betalningsmedel behöver de vara säkra och allmänt accepterade av exempelvis hushåll och handlare. I Sverige skapar Riksbankens inflationsmål i kombination med stabila banker och en säker och effektiv finansiell infrastruktur förtroende för kronan. Sunda offentliga finanser, väl avvägd bankreglering med kapitalkrav, insättningsgaranti och konsumentskyddslagstiftning är andra delar av helheten som gör den svenska kronan till en välfungerande och stabil valuta. För kryptovalutor finns det ingen stat som har detta ansvar och priset på exempelvis Bitcoin varierar mycket.

Pris på Bitcoin i USD

I framtiden kan det bli enklare att använda kryptovalutor som betalningsmedel. Redan i dag finns det betalkort som gör det möjligt att betala med kryptovalutor hos handlare som är anslutna till Mastercards och Visas nätverk. När kortet används växlas kryptovalutan till den aktuella nationella valutan och betalningen genomförs genom det traditionella kortsystemet. Även Paypal, Revolut och andra företag erbjuder liknande lösningar för kryptobetalningar. Nu undersöker kortföretagen om de i framtiden kan tillåta betalningar i kryptovalutor direkt genom sitt nätverk givet att kryptovalutorna uppfyller krav på konsumentskydd, kundkännedom (KYC) och regleringar.