Kryptovalutor saknar överlag den reglering som traditionella tillgångar, som till exempel aktier och penningmarknadsfonder, lyder under vilket gör att de saknar konsumentskydd och därmed är mer riskfyllda investeringar. I Sverige har Finansinspektionen varnat för riskerna kopplade till handel i kryptovalutor just för att konsumentskyddet är otillräckligt och kryptovalutorna är svåra eller omöjliga att värdera på ett tillförlitligt sätt.

Europeiska kommissionen presenterade i september 2020 ett förslag till förordning om marknader för kryptovalutor, den så kallade MiCA-förordningen, som är tänkt att reglera utgivare och tillhandahållare av tjänster för kryptovalutor. I dagsläget omfattas inte kryptovalutor av EU:s regelverk för finansiella tjänster – förutom regelverket för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Förslaget, som kan förväntas börja tillämpas i sin helhet någon gång under 2023/2024, innehåller bland annat ökade krav på leverantörer av tjänster kopplade till kryptovalutor. Ett syfte är att stärka konsumentskyddet och minska riskerna för marknadsmissbruk. Förslaget syftar också till att hantera de hot mot den finansiella stabiliteten och de nationella valutorna som kan uppkomma om stablecoins skulle bli vanligare.