Snabbhet och smidighet är viktigt för att betalningar ska vara effektiva. Förutom omedelbara betalningar som Swish fungerar betalningar mellan Sverige och euroområdet i regel lika bra som betalningar inom Sverige. Betalningar till övriga länder är däremot ofta långsamma och dyra.

Internet, digitalisering och nya gemensamma standarder har bidragit till att de faktiska kostnaderna för att skicka pengar utomlands har sjunkit. Dessutom har konkurrensen troligtvis förbättrats när nya institut börjat erbjuda snabba och billigare betalningar. Det finns nu flera tjänster där man som konsument enkelt kan jämföra kostnaderna för olika betalningsalternativ (se exempelvis Konsumenternas, Money from Sweden och Monito).

Utmanare på marknaden för utlandsbetalningar

Att skicka pengar inom Europa går betydligt fortare och är billigare än betalningar till övriga länder. Om man till exempel vill skicka pengar via sin svenska bank till ett bankkonto i Mexiko är det inte ovanligt att det tar två dagar. Anledningen är att de svenska bankerna inte har direkt tillgång till alla länders betalningsinfrastrukturer. Den svenska banken måste då förlita sig på ett nätverk av bilaterala avtal mellan banker i olika länder, så kallade korrespondentbanker. Avtalen bygger vanligtvis på att en bank (korrespondent) håller inlåning som ägs av en annan bank (respondent) och utför betalningar och andra tjänster för respondentbankens räkning. Det kan även bli dyrt med växelkurspåslag och avgifter.

De senaste åren har nya betalningsinstitut börjat erbjuda snabba och billiga tjänster för utlandsbetalningar. Detta är möjligt när instituten är verksamma i både avsändarens och mottagarens land. Varje enskild betalning kan skötas genom att institutet ökar sin behållning i avsändarlandets valuta och drar ned på sin behållning i mottagarlandets valuta. Därmed behöver instituten inte flytta likviditet och använda korrespondentbanksystemet för varje enskild betalning, och betalningen går därför snabbt att genomföra. Ofta kan instituten dessutom matcha kundernas betalningar i olika valutor, till exempel betalningar i svenska kronor-mexikansk peso med betalningar i mexikansk peso-svenska kronor, så att den totala mängden likviditet som man behöver flytta mellan olika valutor blir mindre.

Vanligtvis är utlandsbetalningar starkt beroende av de enskilda ländernas inhemska betalningssystem. I takt med att de inhemska betalningssystemen har uppgraderats och blivit snabbare i flera länder har även utlandsbetalningar blivit snabbare och billigare (se till exempel RIX vidareutvecklas för att möta framtidens behov).