Betalningsrapport 2021

Är betalningarna effektiva?

Ladda ner PDF

SÀmre tillgÄng till kontanter pÄ bankkontoren

Publicerad: 3 november 2021

I Sverige har lÀnsstyrelserna i uppdrag att se till att möjligheterna att anvÀnda grundlÀggande betaltjÀnster motsvarar de behov som finns i samhÀllet. Deras bedömning Àr att tillgÄngen till grundlÀggande betaltjÀnster för privatpersoner i allmÀnhet Àr tillfredsstÀllande. Detta beror i huvudsak pÄ att mÄnga kan och vill anvÀnda digitala betaltjÀnster. DÀremot upplever Àldre, utrikesfödda och personer med funktionsnedsÀttningar i högre utstrÀckning att det Àr svÄrt att göra betalningar. Det Àr exempelvis dyrt att fÄ hjÀlp att betala sina rÀkningar pÄ bankkontor. Det kan kosta upp till 150 kronor per rÀkning och vara Ànnu dyrare om man inte Àr kund hos banken. Dessutom kan det vara svÄrt att hitta ett bankkontor som fortfarande accepterar kontanter för den som vill betala sina rÀkningar med kontanter.

Bankerna har fÄtt ett tydligare ansvar för kontanthanteringen

Sedan januari i Är Àr vissa större banker skyldiga att erbjuda kontanttjÀnster för uttag och insÀttningar. Syftet med lagstiftningen Àr att bromsa utvecklingen mot ett kontantfritt samhÀlle. HÀr bestÀms en miniminivÄ för antalet platser i landet dÀr man kan ta ut och sÀtta in dagskassor och större banker fÄr ansvaret att uppfylla nivÄn. Bankomat har under hösten 2020 gjort tolv nyetableringar pÄ orter som tidigare saknade en bankomat för att möta den nya lagstiftningens krav pÄ tillgÀnglighet. Totalt sett Àr antalet bankomater i landet i princip oförÀndrat jÀmfört med 2020.

Vissa riskerar att exkluderas nÀr manuell kontanthantering försvinner

TillgÄngen till manuella kontanttjÀnster, det vill sÀga möjligheten att sÀtta in och ta ut kontanter över disk och fÄ hjÀlp att betala rÀkningar, har fortsatt minska under 2021 i takt med att bankerna stÀnger sina kontor. I dagslÀget Àr Handelsbanken den enda av storbankerna som erbjuder kontanttjÀnster pÄ sex av sina bankkontor. IstÀllet Àr det sparbankerna som fortsÀtter erbjuda den hÀr typen av tjÀnster pÄ sina kontor. PÄ 140 sparbankskontor finns det möjlighet att ta ut kontanter över disk och pÄ 128 kontor erbjuds möjligheten att betala rÀkningar med kontanter.

Bankkontor med kassa har minskat drastiskt de senaste åren

Antal bankkontor med kassa

Diagram: Bankkontor med kassa har minskat drastiskt de senaste åren

Både antalet bankkontor där man kan ta ut kontanter över disk och där man kan betala räkningar med kontanter över disk har minskat mycket under de senaste åren. Forex Bank sålde i maj 2021 sin in- och utlåningsverksamhet till ICA Banken och har kvar sitt banktillstånd året ut och kommer därefter ansöka om tillstånd som betalningsinstitut. Detta påverkar deras utbud av kontanttjänster. Forex bankkontor har därför exkluderats för 2021. Ladda ner diagrammets data genom att klicka på pilen till höger ovanför diagrammet. Källor: Handelsbanken och Tillväxtverket Pipos Serviceanalys.

De manuella kontanttjÀnsterna fyller viktiga funktioner som inte kan ersÀttas av de automatiska tjÀnster som bankerna idag erbjuder genom Bankomat. Det gÀller sÀrskilt uttag och insÀttningar av större summor, insÀttning av mynt, hjÀlp att betala rÀkningar över disk samt trygga platser för uttag. Eftersom det inte finns nÄgot lagstadgat skydd för dessa tjÀnster riskerar de att sÄ smÄningom försvinna helt. Det gör att grupper i samhÀllet som av olika anledningar behöver anvÀnda manuella kontanttjÀnster för att sköta sin ekonomi fÄr allt svÄrare att göra det.

RÀtten till betalkonto med grundlÀggande funktioner

TillgÄng till betalkonto och betaltjÀnster Àr en nödvÀndighet för att kunna sköta sin ekonomi. Konsumenterna har behov av att kunna ta emot överföringar, till exempel lön eller studiestöd, och att sjÀlva göra överföringar och genomföra betalningar, som att betala hyran och elrÀkningen. De behöver ocksÄ bankkort, för att kunna handla i butiker i ett samhÀlle som i allt större utstrÀckning överger kontanter, eller för att kunna ta ut kontanter ur automater. Inom EU ger betalkontodirektivet alla konsumenter som lagligen Àr bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrÄdet (EES) rÀtt att öppna ett betalkonto med grundlÀggande funktioner.

Finansinspektionen konstaterar att bankerna överlag har infört rutiner för att leva upp till kraven i betaltjÀnstlagen om rÀtt till betalkonto och Àr medvetna om sina skyldigheter enligt regelverket. Samtidigt finns det indikationer pÄ brister i tillÀmpningen av regelverket. KlagomÄl frÄn konsumenter visar till exempel att det förekommer att banker nekar konsumenter betalkonton pÄ grund av att kunden saknar personnummer eller svensk id-handling, att det genomförts en kreditprövning eller att banken inte godtar pass frÄn lÀnder som Àr del av EES. Ett stort antal av avslagen sker med hÀnvisning till penningtvÀttsregelverket och dess lÄngtgÄende krav pÄ identifiering och kundkÀnnedom. Finansinspektionen anser att det vid en framtida översyn av betalkontodirektivet blir viktigt att tydliggöra regelverkets förhÄllande till penningtvÀttsregelverket sÄ att det blir lÀttare att tillÀmpa bestÀmmelserna.

Kommande lagkrav förbÀttrar tillgÀngligheten för personer med funktionsnedsÀttning

I april 2019 utfÀrdade Europaparlamentet och rÄdet ett direktiv med tillgÀnglighetskrav för produkter och tjÀnster, det sÄ kallade tillgÀnglighetsdirektivet. Det innebÀr bland annat att banktjÀnster, dÀribland bankomater och kortlÀsare, ska bli mer tillgÀngliga för personer med funktionsnedsÀttningar eller funktionsbegrÀnsningar. En statlig offentlig utredning har utrett hur direktivet kan genomföras i Sverige och föreslÄr bland annat att riksdagen ska krÀva att de produkter och tjÀnster som omfattas ska kunna uppfattas med mer Àn ett sinne. Texter och annan visuell information som visas i produkterna eller tjÀnsterna ska ocksÄ vara enkel att tyda för de mÄlgrupper som avses. Utredningen föreslÄr att bestÀmmelserna ska trÀda i kraft i juni 2025.

Infrastrukturen för kontanter blir allt mer sÄrbar

KontantanvÀndningen Àr nu sÄ pass lÄg i Sverige att det börjar bli svÄrt att upprÀtthÄlla den bakomliggande infrastrukturen som behövs för att hushÄll, banker och handlare ska kunna fÄ tag pÄ kontanter. Allt fler svenskar vÀljer att betala digitalt (se Kontanter anvÀnds allt mindre i Sverige och omvÀrlden), men samtidigt finns det grupper som behöver anvÀnda kontanter för att kunna sköta sina betalningar. Dessutom Àr det viktigt att vi kan anvÀnda kontanter som ett backupalternativ i det fall elnÀtet eller internet inte fungerar. MSB uppmanar exempelvis privatpersoner att ha en summa kontanter av lÀgre valörer hemma sÄ att de kan klara sig vid en lÀngre störning i betalningssystemet.

Det Àr dock viktigt att komma ihÄg att Àven kontanthanteringen Àr beroende av exempelvis el, telekommunikationer, transporter och personal, vilket betyder att kontanthanteringen ocksÄ kommer att pÄverkas av störningar i dessa samhÀllsfunktioner. De enda kontanterna man med sÀkerhet kommer att ha tillgÄng till vid en störning Àr alltsÄ de som finns hemma i den egna krislÄdan. Dessutom kan kontanterna enbart ersÀtta vissa typer av betalningar som samhÀllet behöver, till exempel betalningar till handlare och privatpersoner. Kontanter Àr inte en möjlig reservplan för stora elektroniska betalningsflöden som till exempel löneutbetalningar, pensionsutbetalningar och fakturabetalningar.

För att det ska vara möjligt att anvÀnda kontanter behövs en bakomliggande infrastruktur som Àr beroende av samverkan mellan myndigheter och privata aktörer. Infrastrukturen bygger pÄ att Riksbanken ger ut nya kontanter och förstör utslitna, att bankerna ger allmÀnheten tillgÄng till kontanterna och att vÀrdebolagen ser till att kontanter transporteras och rÀknas upp.

Infrastrukturen för kontanter bygger pÄ samverkan mellan privata och offentliga aktörer

Flödet av kontanter i samhället börjar och slutar med Riksbanken som både ansvarar för att ge ut kontanter och förstöra de som är utslitna. Värdetransportbolagen ser till att kontanter transporteras till banker, uttagsautomater och handeln där allmänheten får tillgång till kontanter.

Flödet av kontanter i samhället börjar och slutar med Riksbanken som både ansvarar för att ge ut kontanter och förstöra de som är utslitna. Värdetransportbolagen ser till att kontanter transporteras till banker, uttagsautomater och handeln där allmänheten får tillgång till kontanter.

Det finns flera fasta kostnader för att upprÀtthÄlla kontantinfrastrukturen. För att de privata aktörerna i distributionen av kontanterna ska kunna tÀcka de fasta kostnaderna mÄste de höja priserna pÄ sina tjÀnster i takt med att kontantanvÀndningen minskar. Detta leder i sin tur till att det blir mindre lönsamt för butiker att acceptera kontanter.

Sedan 2020 Àr Loomis det enda rikstÀckande vÀrdebolaget pÄ den svenska marknaden. Till skillnad frÄn bankerna har Loomis ingen skyldighet att fortsÀtta tillhandahÄlla sina tjÀnster. Eftersom kontantdistributionen Àr beroende av att det finns vÀrdebolag Àr infrastrukturen dÀrför vÀldigt kÀnslig för förÀndringar i Loomis verksamhet.