Den nya lagstiftningen som ökar kraven på bankerna att tillhandahålla kontanttjänster och det föreslagna depåansvaret bidrar till att säkra delar av kontantinfrastrukturen. Dessa åtgärder räcker dock inte för att säkra hela infrastrukturen eller säkerställa möjligheten att kunna betala med kontanter. Lagen, som trädde i kraft i januari, tillgodoser enbart privatpersoners möjlighet att ta ut kontanter och företags insättningsmöjligheter, och det föreslagna depåansvaret säkrar enbart grossistledet i kontantförsörjningen. Det krävs fler åtgärder för att skydda de grupper som inte har tillgång till digitala betalningsmöjligheter eller manuella kontanttjänster men som fortfarande använder kontanter för att sköta sin ekonomi. Dessutom krävs även åtgärder för att alla nödvändiga delar av infrastrukturen ska bibehållas och fungera.

För att kontanter ska kunna användas i framtiden behöver privatpersoners rätt att handla med kontanter skyddas. Riksbanken har påtalat att kontanter åtminstone ska kunna användas för att handla samhällsviktiga varor och tjänster och att detta bäst säkerställs genom att de får stärkt skydd som lagligt betalningsmedel (se FAKTA – Kontanternas ställning som lagligt betalningsmedel). Vidare så behöver privatpersoner ha möjlighet att växla mellan digitala pengar och kontanter. Riksbanken har påtalat att bankerna behöver ge privatpersoner samma insättningsmöjligheter som lagstadgats för uttag. Särskilt brådskande är åtgärder som ger allmänheten möjligheter att sätta in mynt på konto eftersom det i dagsläget finns väldigt få möjligheter att göra det. Dessutom behöver man tillgodose behoven hos de som av olika anledningar behöver använda manuella kontanttjänster för att kunna sköta sin ekonomi.