För att betalningar ska vara effektiva är det viktigt att det finns en sund konkurrens mellan de aktörer som erbjuder betaltjänster. Det senaste årtiondet har en mängd fintech-bolag etablerat sig på betalningsmarknaden i Sverige. De använder ny digital teknik och utmanar ofta etablerade aktörer och strukturer. Flera av bolagen har introducerat nya bekväma sätt att betala och på så sätt medverkat till att göra svenska betalningar enklare och säkrare (se Nya aktörer erbjuder smidiga betalsätt). Fintech-bolagen upplever dock svårigheter att få tillgång till viktig infrastruktur som krävs för att kunna erbjuda betaltjänster. Storbankerna styr exempelvis vilka företag som får använda Bank-ID och Swish. Dessutom upplever fintech-företagen att det är svårt att få tillgång till företagskonton hos bankerna, vilket är en förutsättning för att kunna söka tillstånd som betalningsinstitut.

Ytterligare ett problem för den här typen av aktörer är att de inte kan vara deltagare i Riksbankens avvecklingssystem RIX. Vem som har tillgång till Riksbankens avvecklingssystem RIX regleras bland annat av EU-lagstiftning i form av det så kallade Finalitydirektivet. EU:s medlemsstater har genomfört direktivet på olika sätt och bara ett fåtal medlemsländer, bland andra Ungern, tillåter idag fintech-bolag som e-penninginstitut och betalningsinstitut, att vara direkta deltagare i sina avvecklingssystem. Det behövs alltså förtydliganden så att direktivet tillämpas på samma sätt inom hela EU. EU-kommissionen påbörjade därför en översyn av Finalitydirektivet i slutet av 2020. Översynen kan bland annat leda till att även e-penninginstitut och betalningsinstitut kan vara direkta deltagare i betalningssystem. Kommissionen har ännu inte presenterat något lagstiftningsförslag.

EU:s andra betaltjänstdirektiv (PSD2) syftar till att främja konkurrensen på betalningsmarknaden. Med PSD2 introducerades två nya betaltjänster i form av betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster som kan erbjudas av exempelvis fintechbolag och andra aktörer som inte är banker. Betalningsinitieringstjänster innebär att en aktör, som till exempel Trustly, på betalarens vägnar kan initierar en betalning från betalarens bankkonto. Kontoinformationstjänster innebär att en aktör kan samla in en kunds kontoinformation. PSD2 implementerades i svensk lag i maj 2018, men fintech-bolag upplever fortfarande att det kan vara svårt att koppla upp sig mot bankernas system via så kallade digitala gränssnitt på ett smidigt sätt. Finansinspektionen publicerade i januari 2021 förtydliganden om vilka skyldigheter som gäller när företag hämtar information om bankkunders betalkonton via digitala gränssnitt. EU-kommissionen har för avsikt att genomföra en översyn av PSD2 under fjärde kvartalet 2021 och vid behov uppdatera lagstiftningen.