Även om pengarna och de institutioner som hanterar våra betalningar är säkra kan det finnas andra risker förknippade med våra betalningar och våra betalningsmedel. Det finns till exempel alltid en risk att kontanter stjäls eller förfalskas. Men den nya svenska sedelserien håller internationellt sett en mycket hög säkerhetsnivå med detaljer som är mycket svåra att förfalska.

Att falska sedlar ändå cirkulerar beror förmodligen på att allt färre svenskar använder sig av kontanter idag och att kunskapen om hur en äkta sedel ser ut därför har minskat bland privatpersoner och butiksanställda. Det är enkelt att se om en sedel är äkta bara man vet vad man ska titta efter. När man kontrollerar en sedel bör flera säkerhetsdetaljer granskas i kombination så som säkerhetsbandet, den färgskiftande bilden, vattenmärket, koppartrycket, genomsiktsbilden, säkerhetstråden och mikrotexterna.

Historiskt sett har mängden falska sedlar i Sverige varit låg och det har främst varit fråga om lägre valörer. Men sedan hösten 2019 har antalet falska sedlar ökat till en historiskt hög nivå, för att sedan falla under 2021. Under 2019 påträffades 1703 falska sedlar och under 2020 6629 stycken. Flertalet falska sedlar är 500-kronorssedlar. De förfalskningar som hittats är av mycket låg kvalitet och inga eller väldigt enkla försök att imitera de säkerhetsdetaljer som finns på sedlarna har gjorts.