Betalningsrapport 2021

Pandemin påskyndar utvecklingen mot digitala betalningar

Ladda ner PDF

Kontanter används allt mindre i Sverige och omvärlden

Publicerad: 3 november 2021

Användningen av kontanter har minskat under pandemin till fördel för kort och digitala betalsätt. Sverige har haft en låg kontantanvändning under flera års tid, men nu syns trenden allt tydligare även i andra länder. En viktig förklaring till att digitaliseringstakten har ökat kan vara att många har behövt stanna hemma på grund av restriktioner för att förhindra smittspridning. Det har medfört att mycket handel har flyttat från fysiska butiker till nätet. En annan viktig förklaring kan vara att konsumenter och näringsidkare har varit oroliga för att viruset skulle kunna överföras via sedlar och mynt. Det kan ha gjort att många hellre valt att blippa sitt kort eller sin betalapp och på så sätt minska kontaktytorna. Att gränsen för när man behöver ange sin kod höjdes från 200 till 400 kronor under 2020 har också bidragit till att det blivit ännu smidigare att blippa.

Användningen av Swish har ökat under pandemin. Ökningen är störst bland äldre som troligtvis stannat hemma i större utsträckning och i stället swishat familj och vänner som hjälpt dem med olika inköp. Den senaste tidens ökade swish-användning beror även på att allt fler handlare valt att ta emot swish-betalningar. Detta, tillsammans med att fler blippar sitt kort eller sin betalapp ledde till att de så kallade kontaktlösa betalningarna stod för nästan 60 procent av kortbetalningarna förra året.

Samtidigt används kontanter allt mer sällan. Enligt Riksbankens undersökning från 2020 betalade enbart nio procent för sitt senaste köp med kontanter (se Kontanterna tappar mark). Enligt en undersökning från regeringskansliet har hälften av svenskarna minskat sin kontantanvändning under det senaste året, vilket främst beror på att digitala alternativ upplevs vara enkla och smidiga. Under samma period har 40 procent av svenskarna valt att swisha mer, och swish-betalningarna inom handeln har fortsatt att öka. Den minskade kontantanvändningen syns även när vi ser till bankomatuttagen. Under 2020 minskade kontantuttagen med drygt 20 procent i Sverige. Minskningen har fortsatt under första halvåret 2021, men i lägre takt.

Allt vanligare att betala med mobilen i handeln

Antal betalningar Swish Handel, miljoner

Diagram: Allt vanligare att betala med mobilen i handeln

Antalet betalningar med Swish i handeln har nästan fördubblats sedan andra kvartalet 2020. Från drygt 12 miljoner till nästan 23 miljoner i augusti 2021. Swish Handel omfattar handel när privatpersoner betalar via Swish till större företag genom till exempel QR-kod eller e-handel. Ladda ner diagrammets data genom att klicka på pilen till höger ovanför diagrammet. Källa: Getswish AB.

Kontanter används i mindre utsträckning i Sverige

Andel personer som betalat kontant vid sitt senaste köp, andelar i procent

Diagram: Kontanter används i mindre utsträckning i Sverige

Diagrammet visar att andelen som betalat kontant vid sitt senaste köp har minskat från 39 till 9 procent mellan 2010 och 2020. Ladda ner diagrammets data genom att klicka på pilen till höger ovanför diagrammet. Källa: Riksbanken.

I euroområdet har användningen av kontanter minskat som en följd av pandemin, och i Storbritannien minskade antalet kontanta betalningar med omkring 25 procent under 2020. I båda områdena har kontaktlösa betalningar ökat i motsvarande utsträckning. Liknande trender syns även i andra länder som till exempel USA, Australien och Kanada. Trots att kontanter används allt mer sällan i stora delar av världen syns det inte alltid i statistiken. Det beror på att många väljer att spara i kontanter, vilket medfört att mängden kontanter som cirkulerar i samhället har ökat trots att den faktiska användningen minskat. Fenomenet kallas kontantparadoxen (se FAKTA – Kontantparadoxen).

FAKTA – Kontantparadoxen

I flera avancerade ekonomier ökar efterfrågan på kontanter samtidigt som andelen betalningar med kontanter minskar till fördel för kort och digitala betalsätt. Det är ett fenomen som kallas kontantparadoxen. Paradoxen förklaras av att allmänheten gärna vill ha kontanter som sparmedel, särskilt i kristider. Paradoxen syns i statistiken över mängden kontanter i cirkulation där mängden kontanter av högre valörer, som är särskilt lämpade för sparande, ökar medan mängden kontanter av mindre valörer sjunker.

Sverige, och bland annat Norge, avviker från denna trend. Här har både den totala mängden kontanter och mängden kontanter av större valörer sjunkit. Mängden 1000-kronorssedlar i cirkulation har länge legat stabilt på en mycket låg nivå. En möjlig förklaring till detta är att när användningen av kontanter understiger en viss nivå blir det helt enkelt svårt att betala eller göra sig av med kontanter. Då blir kontanter också mindre attraktiva som sparmedel. Med andra ord kan det bli mindre meningsfullt att spara i ett instrument som man tror kan bli svårt att använda framöver.

Kontanter i cirkulation har minskat över tid i Sverige

Sedlar och mynt i cirkulation, miljoner kronor

Diagram: Kontanter i cirkulation har minskat över tid i Sverige

Kontanter i cirkulation har minskat i Sverige sedan 2008 och 1000-kronorssedlar har länge legat på en stabil låg nivå. Ladda ner diagrammets data genom att klicka på pilen till höger ovanför diagrammet. Källa: Riksbanken.