I början av 2020 bildades en internationell arbetsgrupp på uppdrag av centralbankscheferna från en grupp länder, inklusive Sverige, för att dela lärdomar, skapa en gemensam syn på och diskutera vägen framåt mot digitala centralbankspengar som är tillgängliga för allmänheten. I arbetsgruppen ingår, förutom Riksbanken, även den europeiska centralbanken (ECB) och centralbankerna i Japan, Kanada, Schweiz, Storbritannien och USA. Gruppen samarbetar även med BIS Innovation Hub. Frågan om digitala centralbankspengar började även diskuteras av G7-länderna. I mars 2021 bildades en expertgrupp inom G7 vars syfte är att ta fram gemensamma principer för hur digitala centralbankspengar bör utformas. Även Riksbanken och centralbanken i Schweiz blev ombedda att delta i arbetet.

Under 2020 initierade även G20-länderna en plan för att komma tillrätta med några av de problem som bidrar till att utlandsbetalningar fortfarande kan vara långsamma, dyra och omständliga (se Utlandsbetalningar behöver bli snabbare och billigare). Det resulterade i en mängd frågor som fördelades på 19 arbetsområden. Arbetet som syftar till att effektivisera utlandsbetalningar har fördelats på ett flertal organisationer. Bank for International Settlements (BIS) kommitté för betalningar och finansiell infrastruktur (Committe on Payments and Market Infrastructures, CPMI), som fastställer internationella standarder för finansiell infrastruktur, ansvarar exempelvis för flera arbetsområden som syftar till att förbättra existerande betalningssystem. Som medlem i CPMI fick Riksbanken ansvaret att leda arbetet inom de tre arbetsområden som heter ”Future of Payments” och undersöker hur digitala centralbankspengar, den typ av kryptovaluta som kallas stablecoins och ny innovativ betalningsinfrastruktur kan användas för att förenkla utlandsbetalningar.