De samhällsekonomiska kostnaderna för betalningar i Sverige under 2021 uppskattas till 51 miljarder kronor – nästan 1 procent av BNP – enligt en studie från Riksbanken. De samhällsekonomiska kostnaderna har minskat över tid och ligger i linje med kostnaderna i närliggande länder, till exempel Norge. Studien visar att kort- och swishbetalningar har lägst kostnad per betalning, det vill säga enhetskostnad, på 4,4 kronor. Det kan se i diagram 11. Kontanter har en förhållandevis hög enhetskostnad på 13,4 kronor.

Kronor per transaktion, 2021.

Diagram: Diagram 11. Kort- och swishbetalningar har lägst kostnad per betalning

Det finns två viktiga faktorer som påverkar enhetskostnaden för ett betalsätt. För det första spelar det roll hur många betalningar som görs. När många betalningar sker med ett visst betalsätt kan de fasta kostnaderna, till exempel kostnader för system och lokaler, fördelas på fler betalningar. Detta kallas för stordriftsfördelar. Att få använder kontanter i dag är därför en förklaring till varför enhetskostnaden för en kontant betalning är hög och har ökat jämfört med 2009, då Riksbanken senast gjorde en studie av kostnaderna för betalningar. För det andra spelar det roll hur mycket manuell hantering som behövs när någon använder ett visst betalsätt, det vill säga hur lång tid det tar att göra och hantera en betalning. En stor del av de samhällsekonomiska kostnaderna för betalningar består nämligen av tiden det tar att genomföra en betalning samt ta emot och hantera betalningar. När betalningsprocesserna automatiseras minskar därför de samhällsekonomiska kostnaderna.

I studien som undersöker kostnader för betalningar i Sverige mäter Riksbanken enbart de samhällsekonomiska kostnaderna. Vi varken mäter eller bedömer andra samhällsvärden. Exempelvis är frågor om konkurrens, tillgänglighet, hållbarhet samt att det finns flera betalsätt att kunna använda i händelse av kris eller krig också frågor att beakta om man ska göra en fullständig samhällsekonomisk analys av olika betalsätt.

Bankernas kostnader för betalningar

Digitala betaltjänster kostar mindre för bankerna än manuella betaltjänster, inklusive kontanter. Mellan år 2009 och år 2021 har bankernas kostnader minskat, särskilt kostnaderna för kontanter. Där har bankernas årliga kostnader minskat med omkring 2,7 miljarder kronor, motsvarande 80 procent. Det har dels att göra med att användningen av kontanter har minskat, dels att bankerna numer låter Bankomat AB sköta all drift av bankernas uttagsautomater. Dessutom har alla stora banker slutat hantera kontanter på sina kontor.

Enhetskostnaden för banköverföringar har också minskat. Det beror på att fler banköverföringar initieras digitalt istället för manuellt, men även att det totala antalet banköverföringar har ökat vilket gör att bankerna kan slå ut sina fasta kostnader på fler betalningar. Däremot har den delen av kostnaden som är förknippad med att banköverföringen hanteras i betalningsinfrastrukturen inte minskat nämnvärt.

Detsamma gäller enhetskostnaden för kortbetalningar, framför allt för att antalet kortbetalningar har ökat och att hanteringen av dem har blivit effektivare. Detta trots att bankerna under samma period har investerat i utveckling av bland annat kontaktlösa betalningar samt ökat sina utgifter för bedrägeriskydd.