Arbetet med en digital euro går snabbt framåt
Publicerad: 14 mars 2024
Centralbanker världen över fortsätter att utforska olika aspekter kring digitala centralbankspengar, det vi i Sverige kallar e-kronor. I en undersökning gjord av Bank for International Settlements (BIS) svarade 93 procent av totalt 86 tillfrågade centralbanker att de arbetar med digitala centralbankspengar i någon form. Du kan läsa mer om digitala centralbankspengar i rutan ”Olika typer av centralbankspengar”.
Centralbanker har olika motiv för att utforska digitala centralbankspengar. Ofta är utgångspunkten att allmänheten ska ha tillgång till statliga pengar i en digital värld. Dessutom anser många centralbanker enligt BIS undersökning att digitala centralbankspengar kan bidra till ett effektivare och mer robust betalningssystem och smidigare utlandsbetalningar. Många menar också att attraktiva digitala centralbankspengar kan skydda mot att nya typer av pengar, exempelvis kryptotillgångar eller stablecoins, kan locka kunder och i extrema fall försvåra för penningpolitiken. Riksbankens motiv för e-kronan diskuteras i avsnittet Arbetet med e-kronan fortsätter.
Den europeiska centralbanken (ECB) är en av de centralbanker som har kommit långt i sina förberedelser med digitala centralbankspengar för allmänheten, som de kallar digital euro. Efter att ha analyserat frågan under de senaste två åren har de nu inlett en förberedelsefas som kommer att pågå under de närmaste åren. När den avslutas, under hösten 2025, förväntas ECB fatta ett nytt beslut om att eventuellt fortsätta förberedelserna för att kunna lansera en digital euro.
Parallellt med ECB:s arbete har EU-kommissionen tagit fram ett lagförslag för en digital euro som presenterades i juni 2023. Den här typen av juridiskt ramverk behövs om ECB senare ska kunna besluta att ge ut en digital euro. Lagförslaget tar bland annat upp aspekter kring hur användare ska få tillgång till digitala euro, krav på utformningen och hur de ska kunna användas. Lagförslaget förhandlas just nu mellan EU:s medlemsstater. Riksbanken följer ECB:s arbete och de pågående förhandlingarna samt dess eventuella konsekvenser för Sverige. Det är till exempel viktigt att en eventuell e-krona är utformad på så att den går att växla mot en digital euro.
Olika typer av centralbankspengar
I Sverige använder de flesta pengar som är utgivna av en affärsbank när de betalar, det vill säga de pengar man har på sitt bankkonto. Men det finns även pengar utgivna av Riksbanken, så kallade centralbankspengar. Den typen av centralbankspengar som de flesta känner till är sedlar och mynt. Därutöver finns pengar som banker och andra finansiella institut har digitalt hos Riksbanken på konton i betalningssystemet RIX. Dessa kallas även reserver. Reserver används av de finansiella instituten när de betalar varandra. Man brukar säga att Riksbanken är bankernas bank. Du kan läsa mer om olika pengar som finns i dag här: Vad är pengar?
Enligt Bank for International Settlements (BIS) utforskar nästan alla centralbanker möjligheten att ge ut nya typer av digitala centralbankspengar. Dessa brukar delas upp i två kategorier. Den ena och vanligaste typen är avsedd för allmänheten och benämns ofta enligt det engelska begreppet ”retail Central Bank Digital Currency” (rCBDC). De är tänkta att användas av privatpersoner och företag för vardagliga betalningar och är vad Riksbanken hittills har utforskat i sitt e-kronaprojekt, som du kan läsa mer om i avsnitt 3.5. I dag har endast ett fåtal centralbanker gett ut en rCBDC. Det är centralbankerna i Nigeria, Bahamas, Jamaica samt den östkaribiska valutaunionen. Betydligt fler driver just nu pilotprojekt, bland annat Kina, Ryssland och Indien.
Den andra typen av digitala centralbankspengar som centralbankerna utforskar är det man på engelska kallar ”wholesale Central Bank Digital Currency” (wCBDC). Det är digitala centralbankspengar som är avsedda för transaktioner mellan banker, centralbanker och andra finansiella institut. wCBDC är mycket likt reserver som finansiella institut har på konton hos centralbanker redan i dag (exempelvis som i RIX-systemet) och gränsdragningen är ibland otydlig. Ofta talar man om att wCBDC skulle ges ut på en annan teknisk infrastruktur än den traditionella finansiella infrastrukturen, exempelvis på teknik som bygger på distribuerad liggare (distributed ledger technology, DLT), och att det skulle kunna underlätta för att utveckla nya funktioner som kan bidra till effektivare betalningar. Dessutom skulle wCBDC kunna fungera som riskfria pengar om andra tillgångar handlas i en sådan infrastruktur. Det är dock även möjligt att koppla ihop centralbankens existerande betalningssystem, till exempel RIX, med infrastruktur byggd på exempelvis DLT och på så sätt uppnå liknande resultat. Den europeiska centralbanken har exempelvis inlett ett projekt där de tillsammans med marknaden utforskar för- och nackdelar med olika lösningar för detta.