Enligt Riksbankens undersökningar är det betydligt vanligare att utlandsfödda i utsatta områden skickar pengar utomlands än vad som gäller för befolkningen i sin helhet. Drygt 60 procent har någon gång under året gjort en överföring till en annan privatperson utomlands, vilket är nästan fyra gånger fler än riksgenomsnittet i Riksbankens undersökning om betalningsvanor. Utlandsfödda i utsatta områden skickar oftast pengar till andra privatpersoner i Europa följt av Asien och Afrika. Det vanligaste är att skicka belopp på mellan 500 och 2 000 kronor.

Överföringar till utlandet upplevs vara säkra och enkla, men dyra

De flesta upplever att det är enkelt och säkert att skicka pengar utomlands, vilket visas i diagram 8. Många upplever även att pengarna snabbt når mottagaren och att informationen om vad det kostar och när betalningen når mottagaren är tydlig. Däremot anser fler än 75 procent att det är dyrt att skicka pengar utomlands.

Andelar i procent som tycker att nedan påståenden stämmer ganska eller mycket bra, 2023.

Att utlandsbetalningar är dyrare än betalningar inom landet har flera förklaringar. Bland annat innehåller betalprocessen oftast fler steg, exempelvis valutaväxling, och involverar fler aktörer än betalningar inom landet. Det pågår dock ett omfattande internationellt arbete för att förbättra utlandsbetalningar, vilket du kan läsa mer om i avsnittet Är betalningar i Sverige effektiva?. Riksbanken arbetar även med att utveckla sitt betalningssystem RIX för att möjliggöra smidigare betalningar inom Europa. Det är dessutom möjligt att en eventuell e-krona kan underlätta för betalningar mellan olika valutor. Du kan läsa mer om Riksbankens arbete i kapitlet Riksbankens arbete och policy.