Riksbanken bedömer att det finns problem på betalningsmarknaden och att många av dem har uppstått på grund av digitaliseringen. Digitala betalningar är exempelvis sårbara för störningar. Det finns också utmaningar med att uppnå en fungerande konkurrens på betalningsmarknaden och se till att alla kan betala. Riksbanken bedömer också att vissa typer av betalningar, särskilt omedelbara betalningar och utlandsbetalningar, inte är tillräckligt utvecklade och effektiva i dagsläget. Digitaliseringen har dessutom inneburit att allmänhetens möjlighet att använda statligt utgivna pengar försämras genom att allt färre näringsidkare accepterar kontanter. Riksbanken anser därför att det behövs en långsiktig lösning på dessa utmaningar och att en e-krona kan vara en del av den lösningen av följande anledningar.

• En e-krona kan ge allmänheten fortsatt tillgång till statliga pengar i en digital värld. I dag kan allmänheten välja mellan statliga pengar, det vill säga kontanter, och privata pengar, som i dag oftast finns på bankkonton, när de betalar. En e-krona säkerställer att allmänheten fortsätter att ha den valmöjligheten även i ett läge då kontanter används i låg utsträckning.
• En e-krona kan förstärka betalningssystemets motståndskraft. En
  e-krona som bygger på en egen infrastruktur och kombineras med vissa offlinefunktioner skulle kunna göra betalningssystemet mer robust och motståndskraftigt. En e-krona skulle exempelvis kunna fungera när andra betalsätt inte gör det.
• En e-krona kan förbättra konkurrensen. Distributionen av e-kronor skulle bygga på privat-offentligt samarbete. Riksbanken skulle stå för den tekniska plattformen medan privata aktörer skulle utveckla e-kronatjänster och sköta kontakten med slutanvändarna. En viktig del i detta är att andra aktörer än banker skulle få möjlighet att distribuera e-kronor och därmed kunna erbjuda betaltjänster som de inte kan erbjuda i dag.
• En e-krona kan vara ett verktyg för att stärka inkluderingen. En e-krona som är rätt utformad kan bidra till att fler inkluderas på betalningsmarknaden. Det gäller bland annat för personer som i dag befinner sig i ett digitalt utanförskap eller som av olika skäl saknar bankkonto. Det bygger dock på att e-kronan har en enkel och intuitiv form och att det är möjligt att få tillgång till en e-kronaplånbok även för personer som saknar ett bankkonto.
• En e-krona kan förbättra betalningar mellan länder. Många centralbanker utforskar digitala centralbankspengar. Ett viktigt motiv för det internationella arbetet är att göra det möjligt att koppla ihop olika nationella system för digitala centralbankspengar för att underlätta betalningar över landsgränser och göra dem billigare och effektivare.

Fokus på principiella design- och policyfrågor rörande en eventuell framtida e-krona

I februari 2020 inledde Riksbanken ett utvecklingsarbete tillsammans med en teknisk leverantör som utvecklade en plattform där Riksbanken har kunnat testa olika funktioner för en potentiell e-krona. Denna del av e-kronaprojektet kallades för e-kronapiloten. Inom ramen för e-kronapiloten har Riksbanken bland annat testat offlinefunktioner, villkorsstyrda betalningar och betalningar mellan olika valutor. Riksbanken har även inhämtat information från marknaden för att få en bättre bild av andra tekniska lösningar för digitala centralbankspengar än den som använts för e-kronapiloten.

Under hösten 2023 avslutades e-kronapiloten och Riksbanken stängde ner den tekniska e-kronaplattformen. Däremot fortsätter Riksbankens arbete med principiella design- och policyfrågor för en eventuell framtida e-krona. I detta arbete ingår att titta på vilka lagar som behöver förändras samtidigt som arbetet med att kommunicera Riksbankens syn på hur en e-krona bör utformas intensifieras. Arbetet sker med utgångspunkt i det pågående internationella arbetet med digitala centralbanksvalutor, inte minst ECB:s arbete med en digital euro som du kan läsa mer om i avsnittet Digitaliseringen av betalningar är en global trend.