Många saknar tillgång till e-legitimation
Publicerad: 14 mars 2024
Digitala betaltjänster kräver ofta att betalaren kan identifiera sig och bekräfta betalningen med en e-legitimation. Det finns flera e-legitimationer i Sverige i dag, men BankID är absolut vanligast med omkring 8,5 miljoner användare 2023. Det är bankerna som ger ut BankID och de bestämmer själva vem som får tillgång till tjänsten och hur den kan användas. Enligt Betalningsutredningens beräkningar saknar ungefär en tiondel av den vuxna befolkningen tillgång till BankID. Det gäller framför allt äldre personer.
Fysiska id-handlingar, som pass och körkort, är statens uppgift att ge ut. Det kan finnas flera fördelar med att staten även ger ut en e-legitimation. För det första kan den säkerställa att man kan identifiera sig elektroniskt utan att vara kund i en bank. För det andra kan en statlig e-legitimation främja konkurrensen på betalningsmarknaden genom att konkurrenter till bankerna kan använda en alternativ tjänst för att identifiera sig när man ska betala digitalt. För det tredje kan en statlig e-legitimation som kan användas för betalningar göra det lättare för privatpersoner att betala under normala förhållanden och vid störningar, eftersom det skulle finnas ytterligare ett alternativ att legitimera sig på. Därför är Riksbanken positiv till att regeringen utreder en statlig e-legitimation. Vi utvecklar vår syn på detta i kapitlet Riksbankens arbete och policy.
Nya regler kan bidra till målen för betalningsmarknaden
Under de senaste åren har flera lagförslag inom betalningsområdet presenterats på EU-nivå. Några förslag har EU redan beslutat om och flera lagstiftningsprocesser har inletts för att kunna få den nya lagstiftningen på plats i EU:s medlemsländer. Den uppdaterade och delvis nya EU-lagstiftningen kan bidra till säkrare, effektivare och mer tillgängliga betalningar framöver. Nedan finns några av de viktigaste beslutade och föreslagna reglerna.
I juni 2023 överlämnade EU-kommissionen ett samlat lagstiftningspaket för betaltjänster. Lagstiftningspaketet är uppdelat i en förordning (Payment Service Regulation) och ett direktiv (Payment Services Directive) som tillsammans ska ersätta det nu gällande betaltjänstdirektivet och e-penningdirektivet. Den nya lagstiftningen syftar framför allt till att stärka konkurrensen, konsumentskyddet och inkluderingen på betalningsmarknaden.
I november nådde Europaparlamentet och Europeiska rådet en överenskommelse om den så kallade Instant Payment-förordningen (IPR). Förordningen är en uppdatering av den så kallade SEPA-förordningen om betalningar i euro och innebär bland annat att betaltjänstleverantörer som erbjuder vanliga överföringar mellan konton i euro även ska erbjuda omedelbara betalningar i euro. De omedelbara kontoöverföringarna får inte vara dyrare än vanliga överföringar, och betaltjänstleverantörerna ska erbjuda lösningar för identifiering av betalningsmottagare innan en betalning bekräftas.
För Sveriges del medför ändringen i förordningen att de banker som erbjuder kontoöverföringar i euro måste erbjuda omedelbara euroöverföringar. Förordningen har däremot ingen påverkan på möjligheten att göra omedelbara betalningar i svenska kronor. Den påverkar därför inte heller svenska banker eller andra betaltjänstleverantörer som endast erbjuder kontoöverföringar i svenska kronor.
Förordningen om marknader för kryptotillgångar (MiCA) beslutades i maj 2023. Förordningen reglerar vem som får ge ut kryptotillgångar samt vem som får leverera tjänster inom kryptotillgångar, exempelvis börser där det går att handla med krypto. Förordningen innebär också att den som vill ge ut kryptotillgångar och erbjuda tjänster som att till exempel att tillhandahålla kryptobörser behöver tillstånd för det. Det måste också vara en juridisk person registrerad i EU som ger ut kryptotillgången. MiCA-förordningens regler träder i kraft den 30 december 2024. De delar som rör stablecoins ska dock börja tillämpas redan den 30 juli 2024.
Riksdagen fattade i maj 2023 beslut om en ny lag som syftar till att stärka vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Lagen är ett sätt att genomföra EU:s tillgänglighetsdirektiv i svensk rätt och ska börja gälla den 28 juni 2025. Den omfattar bland annat tjänster inom bank och finans respektive e-handel som är relevanta för betalningar. Sådana tjänster ska vara begripliga, robusta och inte ha ett för komplext språk. Flera remissinstanser har dock lyft kritik mot att direktivet inte omfattar kognitiv tillgänglighet och att det finns för många möjligheter att göra undantag från de krav som ställs.