För att kontanttjänster ska fungera och kontanter ska kunna användas behövs en bakomliggande infrastruktur som bygger på ett samarbete mellan Riksbanken, bankerna och värdebolag. Något förenklat fungerar det på följande sätt:

• Riksbanken tillverkar nya kontanter, makulerar utslitna och håller lager (depåer) där banker, bankägda företag och uppräkningsföretag kan hämta ut och lämna in kontanter.
• Bankerna ansvarar kollektivt för att det finns platser där privatpersoner kan ta ut kontanter och företag kan sätta in kontanter på sina konton. Det bankägda företaget Bankomat AB (Bankomat) har fått i uppdrag att bevaka tillgången till kontanttjänster och, vid behov, föreslå åtgärder för att bankerna ska uppfylla sitt ansvar. Bankomat driver en majoritet av alla uttags- och insättningsautomater i Sverige, vilket du kan läsa mer om i avsnittet Kontanter används sällan och utbudet av kontanttjänster minskar. Bankomat har också privata sedeldepåer för eget bruk.
• Värdebolag arbetar på uppdrag av Riksbanken, banker, butiker, Bankomat och andra företag. De sorterar, räknar, kontoför och transporterar kontanter. Loomis Sverige AB (Loomis) är i dag det enda värdebolaget i Sverige. Loomis ansvarar dessutom för majoriteten av alla serviceboxar som utgör knappt hälften av alla platser för insättning av dagskassor i Sverige. Detta kan du läsa mer om i avsnittet Kontanter används sällan och utbudet av kontanttjänster minskar.

Kontanthanteringskedjan kan beskrivas som både robust och sårbar på samma gång. Det finns å ena sidan kontantdepåer, platser för uttag och insättning, transportbilar och platser för värdehantering utspridda över hela landet. Kontanthanteringen i sin helhet behöver därför inte påverkas om enstaka platser inte är tillgängliga.

Å andra sidan är det bara Riksbanken och vissa banker som har ett lagstadgat ansvar att sköta sina delar, det vill säga att ge ut kontanter för Riksbankens del och att erbjuda ett tillräckligt utbud av kontanttjänster till allmänheten för bankernas. För att kontanthanteringskedjan ska fungera är det viktigt att alla aktörer sköter sin del i kedjan och det finns inget lagstadgat ansvar för banker att exempelvis erbjuda kontantdistribution för enskilda företag. Den typen av tjänster är också viktiga för att infrastrukturen ska fungera i hela landet. De delarna av infrastrukturen är därför särskilt sårbara och helt beroende av Loomis.

Det finns heller inga lagkrav på att privatpersoner ska ha möjlighet att sätta in kontanter på ett konto.

Ökad osäkerhet på marknaden för kontanthantering framöver

Kontanthantering är förknippat med höga fasta kostnader. Det gör det svårare för företag som hanterar kontanter att skala ner sin verksamhet för att möta en minskad efterfrågan. Till exempel är kostnaden för en kontanttransport i princip densamma oavsett om den är full eller halvfull. Samtidigt halveras intäkterna. Eftersom användningen av kontanter minskar har det blivit allt svårare för de aktörer som hanterar kontanter att få lönsamhet i sin verksamhet.

I dag anlitar Bankomat Loomis för att sköta deras privata sedeldepåer samt fylla på och tömma insättnings- och uttagsautomater. I november 2022 aviserade dock Bankomat att man från och med andra halvan av 2025 kommer att starta egen värdehantering och därmed utföra dessa tjänster själv. Hur detta kommer att påverka marknaden för kontanthanteringstjänster är i dag osäkert.

Att två privata företag, Bankomat och Loomis, har en så pass dominerande ställning i kontantkedjan är problematiskt. Loomis har inget lagstadgat ansvar om att erbjuda kontanttjänster på den svenska marknaden utan upprätthållandet av deras verksamhet bygger på lönsamhetskalkyler. Att endast två företag är verksamma i kontanthanteringen, med i det närmaste monopol på sina respektive delar av marknaden, innebär dessutom att den är mycket känslig för störningar i deras respektive verksamhet. Om ett av företagen inte kan utföra sina uppgifter är det svårt för någon annan att snabbt träda in i dess ställe.

Risk för att automatiserad dagskassehantering försvårar för företag

Hanteringen av dagskassor i Sverige sker i allt högre grad genom insättningsautomater, vilket du kan läsa mer om i avsnitt Kontanter används sällan och utbudet av kontanttjänster minskar. Riksbanken har fått indikationer på att företag som tar emot kontanter upplever att den övre gränsen för hur mycket kontanter de kan sätta in i automaterna vid enskilda tillfällen eller under en viss period är för låg och ligger i nivå med hur stora kontantinsättningar privatpersoner kan göra. I insättningsautomater finns det dessutom ingen möjlighet att sätta in mynt. Sammantaget innebär det att företag eller föreningar som hanterar kontanter har fått en tydlig försämring när antalet serviceboxar och manuella insättningstjänster har minskat.

Utvecklingen skulle kunna leda till att det blir ännu mer kostsamt och krångligt för företagen att ta emot kontanter. Det kan i sin tur leda till att fler företag väljer att sluta acceptera kontanter. För att kontanterna ska kunna cirkulera i samhället är det därför mycket viktigt att bankerna inte sätter orimligt låga beloppsgränser för dagskasseinsättningar. Det behövs också fler möjligheter för företag och föreningar att kunna sätta in mynt på konto eftersom det inte är möjligt i insättningsautomater.