Betalningsinfrastrukturen har fungerat väl under 2023. Det kan dock uppstå störningar som gör att ett eller flera betalsätt inte fungerar, exempelvis vid cyberangrepp eller vid störningar i el- eller datakommunikationsnäten. För att betalningssystemet ska vara robust är det därför viktigt att säkerställa att vi kan betala på flera olika sätt och arbeta för att de olika betalsätten ska vara motståndskraftiga mot olika typer av störningar.

Vi behöver kunna betala på flera olika sätt

Alla har ett ansvar för att så gott man kan förbereda sig för en kris. Om många är förberedda kan kommuner, regioner och myndigheter fokusera på att hjälpa de som har svårast att klara sig själva, exempelvis äldre eller sjuka personer. En del i att vara förberedd är att kunna betala på olika sätt.

Olika betalsätt har nämligen olika egenskaper. Exempelvis kan kontanter byta ägare utan vare sig fungerande el eller datakommunikation medan swishbetalningar kan genomföras utan att betalaren och betalningsmottagaren befinner sig på samma plats. Dessutom bygger olika betalsätt oftast på olika underliggande teknik, vilket gör att det ena kan fungera även om det andra inte gör det. Allmänheten bör därför ha tillgång till olika betalsätt och näringsidkare bör i sin tur acceptera flera av dem för att på så sätt säkerställa att det går att betala på något sätt även vid störningar. Dessutom är det bra om både privatpersoner och företag har tillgång till flera olika sätt att koppla upp sig på internet. Enligt myndigheternas Krisinformation rekommenderas allmänheten att:

• ha konton i olika banker, kort från olika kortnätverk (som exempelvis Visa och Mastercard) och tillgång till betaltjänst via mobiltelefon (som exempelvis Swish)
• ha flera alternativ för internetuppkoppling (exempelvis mobildata och bredband)
• ha flera e-legitimationer och
• ha kontanter hemma i mindre valörer.

Riksbankens undersökning om betalningsvanor visar att nästan alla i Sverige har tillgång till flera olika digitala betalsätt, vanligtvis debetkort och Swish. Enligt en användarstudie från Riksbanken anser dock många att det är opraktiskt och dyrt att ha kontanter i en krisbuffert och vissa har inte de ekonomiska förutsättningarna för att kunna ha det.

Även om allmänheten behöver ha olika betalsätt är det viktigt att enskilda betalsätt är så motståndskraftiga som möjligt.

Möjligheten att betala offline kan bli bättre

Ett sätt att göra ett betalsätt mer motståndskraftigt mot störningar är att se till att det fungerar offline, det vill säga utan fungerande datakommunikation. Enligt Försvarsberedningens rapport Kraftsamling kan det finnas behov av att en stor mängd betalningar kan ske offline vid större störningar om datakommunikationer slås ut, exempelvis till följd av ett cyberangrepp. Offlinebetalningar innebär dock att det uppstår risker som behöver hanteras. Exempelvis innebär det en kreditrisk om en handlare säljer varor utan att veta om köparen har täckning för köpet. Kreditrisken kan fördelas på olika sätt mellan parterna i en korttransaktion via regelverk och avtal.

I dag är det möjligt att i viss mån betala med kort offline. Men om det fungerar beror bland annat på vilket kort man har, vilket avtal man har med kortutgivaren och vad butiken har för betalterminal. Ett problem för kortinnehavarna är att de mycket sällan får information om dels deras kort fungerar offline, dels till vilka maxbelopp de kan betala offline. Det bör också noteras att det inte är möjligt att ta ut kontanter från exempelvis uttagsautomater offline. Riksbanken anser att betalningssystemets motståndskraft skulle stärkas av att möjligheterna att betala offline blir bättre, vilket du kan läsa mer om i avsnittet Betalningar ska fungera även i kris och krig.