Med digitaliseringen har det utvecklats nya typer av digitala tillgångar. Kryptotillgångar, eller kryptovalutor, som exempelvis Bitcoin har funnits i många år och blivit alltmer populära för spekulativa investeringar. De används dock sällan för att betala med. I Riksbankens undersökning om betalningsvanor uppgav 2 procent av de svarande att de har betalat med Bitcoin eller annan kryptovaluta under de senaste 30 dagarna.

En annan typ av kryptovaluta som fått mycket uppmärksamhet de senaste åren är så kallade stablecoins. Det är en typ av kryptovaluta som är tänkt att hålla ett stabilt värde över tid, ofta genom att de följer priset på en nationell valuta. De skiljer sig därmed från många andra kryptovalutor som fluktuerar fritt, exempelvis Bitcoin.

Stablecoins har i första hand använts som betalningsmedel i kryptovärlden, det vill säga på annan teknisk infrastruktur än den traditionella finansiella infrastrukturen. Om man handlar andra kryptovalutor är det också vanligt att betalningen sker i stablecoins.

Stablecoins som ges ut på väletablerade plattformar kan få bred spridning

De senaste åren har företag med stora plattformar och många användare intresserat sig för stablecoins. År 2019 meddelade exempelvis Libra Association (numera Diem Association) att de skulle ge ut en stablecoin på Facebooks (numera Meta) plattformar. Planen blev dock aldrig verklighet. Ett mer aktuellt exempel är att företaget PayPal förra året lanserade en stablecoin kopplad till amerikanska dollar. Till skillnad från många andra utgivare av stablecoins riktar sig PayPal mot en bred målgrupp och användningsområden som omfattar vardagsbetalningar. Det är dessutom en etablerad aktör på betalningsmarknaden med en befintlig infrastruktur och en stor kundkrets. Deras stablecoin har därför potential att få stor spridning.

Bred användning av stablecoins kan medföra risker

Om många människor skulle börja använda stablecoins för vardagsbetalningar i stor utsträckning skulle det kunna medföra risker. Bland annat kan penningpolitiken få sämre effektivitet om allmänheten i stor utsträckning använder stablecoins som är knutna till andra valutor än den inhemska. Riskerna med stablecoins diskuteras mer ingående faktarutan ”PayPals nya stablecoin” i Finansiell stabilitetsrapport 2023:2.

Riskerna med stablecoins kan hanteras genom regleringar och det finns internationella riktlinjer för hur en sådan reglering kan utformas. Dock saknar exempelvis USA reglering av kryptotillgångar på federal nivå vilket har lyfts fram som ett problem av bland annat Europeiska centralbanken. Inom EU finns en ny förordning, MiCA-förordningen, som hanterar riskerna med stablecoins genom att bland annat begränsa hur stor spridning stablecoins kan få i unionen. Du kan läsa mer om MiCA-förordningen i rutan ”Nya regler kan bidra till målen för betalningsmarknaden” i avsnittet Är betalningar i Sverige tillgängliga?.