Enligt en forskningsstudie som gjorts av Kungliga Tekniska högskolan och finansierats av Riksbanken är klimatpåverkan från betalningar i Sverige mycket låg. Exempelvis motsvarar den totala klimatpåverkan från alla betalningar med kort och kontanter i Sverige, som bidrar med högst klimatpåverkan per betalning, mindre än det totala utsläppet från 2 000 svenskar under ett år. Studien visar även att den totala klimatpåverkan för ett betalsätt blir högre ju mer det används, men samtidigt blir klimatpåverkan per transaktion lägre eftersom klimatpåverkan från exempelvis it-system, transporter och material kan fördelas på fler betalningar. Kortbetalningar som behöver mer material och fysisk utrustning som exempelvis kortterminaler har högre klimatpåverkan än betalningar med exempelvis Swish.

Den Europeiska centralbankens (ECB) har också gjort en studie om vilken klimatpåverkan eurosedlarna har. Studien visar att den årliga klimatpåverkan från att använda sedlarna år 2019 motsvarade 0,01 procent av den totala klimatpåverkan per medborgare och år. Det motsvarar ungefär att köra en bensinbil åtta kilometer. Det största klimatavtrycket kommer från driften av uttagsautomater följt av kontanttransporter.